Näbbstarr

Carex lepidocarpa Tausch.

Vetenskapliga synonym: C. viridula Michx. var. lepidocarpa (Tausch) B. Schmid; C. viridula Michx. ssp. brachyrrhyncha (Celak.) B. Schmid, C. viridula Michx. var. elatior (Schltdl.) Crins (ssp. lepidocarpa); C. jemtlandica (Palmgr.) Palmgr., C. jemtlandica (Palmgr.) Palmgr. var. gotlandiae Palmgr., C. jemtlandica (Palmgr.) Palmgr. var. kainuensis Palmgr. (ssp. jemtlandica)
Svenska synonym: jämtstarr (ssp. jemtlandica)

Nebbstorr (ssp. lepidocarpa); Jemtlandsstorr (ssp. jemtlandica) Krognaeb-Star (ssp. lepidocarpa); Jämtlands-Star (ssp. jemtlandica) Nokkasara (ssp. lepidocarpa); Kuusamonnokkasara (ssp. jemtlandica) Yellow Sedge Schuppen-Gelb-Segge

Beskrivning. Näbbstarr är mycket lik knagglestarr (C. flava) men har ett kortare stödblad under nedersta honaxet, vilket på sin höjd når till hanaxens topp. Bladen är vanligen korta och smala. Axsamlingen består av ett hanax och ett till tre honax. Honaxen sitter åtskilda medan de hos knagglestarr vanligen är gyttrade. Axfjällen är ljusbruna. Fruktgömmena är något mindre än hos näbbstarr och har kortare spröt. Honblommorna har tre märken och trekantig nöt. I Sverige förekommer två underarter, näbbstarr (ssp. lepidocarpa) och jämtstarr (ssp. jemtlandica Palmgr.). Huvudunderarten näbbstarr har ganska korta blad, skaftade hanax och något sneda spröt på fruktgömmena. Underarten jämtstarr, vilken ofta betraktas som en egen art, har smalare och längre blad som når ungefär till axsamlingen, oskaftade hanax, samt fruktgömmen med kort rakt spröt.
Näbbstarr tillhör den så kallade 'flava-gruppen', tillsammans med bland annat knagglestarr (C. flava) och ärtstarr (C. viridula). Arterna i 'flava-gruppen' är delvis svårskilda och kan hybridisera där flera av dem växer tillsammans.

Utbredning Näbbstarr är sällsynt, men kan vara lokalt vanlig i kalktrakter, till exempel på Gotland och i Norduppland. Den växer uteslutande i kärr med hög kalkhalt, så kallade extremrikkärr. Underarten jämtstarr (ssp. jemtlandica) växer i kalkkärr och förekommer huvudsakligen i Jämtlands och Härjedalens kalktrakter, på Gotland och i Västergötland förekommer populationer som avviker genom spensligare växt, ännu smalare blad och glesare honax. Första fynduppgift är från Håknasjön i Femsjö, Småland och publicerades år 1843 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet lepidocarpa kommer av latinets lepidus (skön) och grekiskans karpos (frukt) och torde syfta på de vackert formade honaxen. Underartsnamnet jämtstarr (ssp. jemtlandica) skall inte blandas ihop med jämtlandsstarr, som är ett äldre namn på frösöstarr (C. pediformis).

Referenser