|
Beskrivning. Grusstarr är en medelstor starr
med enstaka strån från en krypande jordstam. Bladen är
platta och finhåriga, med tätt vithåriga bladslidor.
Arten har skilda han- och honax. Hanaxen är ofta flera och sitter
en bit ovanför det översta honaxet.
De två eller tre honaxen är omkring två centimeter
långa, upprätta och sitter ganska långt åtskilda på
strået. Det nedersta honaxet sitter ofta nära marken i vecket av ett
stödblad som är nästan lika långt som strået.
Axfjällen är blekbruna, ofta med grön mittnerv och en
lång utdragen udd. Fruktgömmena är gulaktiga med långt
spröt och tätt finhåriga över hela ytan. Honblommorna har
tre märken och trekantig nöt.
Grusstarr är en av de få starrar (Carex) som har håriga fruktgömmen och
ingen av de övriga liknar den i axens och bladslidornas utseende. I sin allmänna
byggnad har grusstarr en viss likhet med den sällsynta arten
finnstarr (C. atherodes), som dock är
större och grövre och har kala
fruktgömmen med djupt kluvet spröt.
Utbredning. Grusstarr är en vanlig art
som förekommer från Skåne till
Uppland, sällsynt norrut till Pite Lappmark. Den är
en av de få starrarter
som förekommer på torra, sandiga eller grusiga marker,
och den hittas ofta i vägkanter.
Första fynduppgift publicerades år 1745 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet hirta kommer av latinets
hirtus (hårig) och syftar på artens
påfallande behåring.
|
Familj: Cyperaceae
Släkte: Carex
Norden
Norra halvklotet
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Grus och Sand är egenteligen den jordmån hwaruti denne
Starrart gärna wäxer med sina krypande Rötter; men om den skall
trifwas, bör bottnen wara fucktig. Den är wäl således icke
tjenlig på alla sandige ställen, ehuru den wore förmånligare
derföre, at gräset är mjukare, och begärligare ätes af
Kreaturen än
Sandstarren."
Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)
|