Tuvstarr

Carex cespitosa L.

Tuvestorr Tue-Star Mätässara Rasen-Segge

Beskrivning. Tuvstarr är som namnet antyder en starr som bildar tuvor. Den är ganska spenslig men bildar höga och täta tuvor med slaka, långa och smala blad. Stråna har basala bladslidor som är glänsande mörkt rödbruna. Arten har skilda han- och honax, vanligen med ett hanax och ett till tre honax som är ganska korta. Det nedre honaxets stödblad är kortare än axsamlingen. Axfjällen är svarta axfjäll med ljus mittnerv, och fruktgömmena är ljusgröna. Honblommorna har två märken och plattad nöt.
Tuvstarr liknar mest hundstarr (C. nigra), men den senare är inte tuvad och saknar också de för tuvstarr typiska glänsande rödbruna basala bladslidorna. Den likaså tuvade arten bunkestarr (C. elata) skiljs från tuvstarr genom större och kraftigare växtsätt, gulgrå basala bladslidor och längre honax.

Utbredning. Tuvstarr förekommer i hela landet men är mindre allmän och saknas helt i vissa landskap, vanligast är arten i Mälarlandskapen, Skåne, Östergötland och Västergötland. Den växer företrädesvis på kalkpåverkade fuktängar. Första fynduppgift publicerades år 1755 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet cespitosa betyder tuvad och syftar på artens växtsätt.

Referenser

"Visserligen bilda också åtskilliga andra Starrarter tuvor, men denna art är likväl den allmännast bekanta, den som vanligast bildar tuvorna på våra sanka ängar och på sådana utgör det ymnigaste "gräset", åtminstone i medlersta Sverige. Endast om våren, medan den ännu är ung, äta kreaturen den. Får den växa ostörd, uppnå dess tuvor snart betydlig storlek och bidraga väsentligen att valla igen kärren och småningom ombilda dem till torrare ängsmark."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)