|
Beskrivning. Sandstarr är ett lågväxt
halvgräs med bladen tydligt riktade åt tre håll. Den växer
med långa underjordiska jordstammar och
i öppen mark ser det ut som om plantorna sitter i långa
rader. Strået har flera likformiga bruna ax som sitter
tätt tillsammans. Axen har hanblommor upptill och honblommor nedtill,
axfjällen är ljusbruna.
Fruktgömmena är ljusbruna, plattade
och vingkantade, med ett utdraget spröt. Honblommorna har två
märken och plattad nöt.
Sandstarr liknar den sällsynta arten
ölandsstarr
(C. ligerica), men den senare är i alla delar spädare och har
mörkare ax med hanblommor nedtill och honblommor upptill.
Utbredning. Sandstarr är allmän på
öppna sandiga marker nära kusten, men
förekommer också sällsynt i inlandet. Den växer på
stränder, hedar och vägkanter, särskilt på
områden med dynsand torde sandstarr genom sina
långa jordstammar bidra till att minska sandflykten.
Första fynduppgift är från Grankulla
på Öland, där Linné hittade
den år 1741, uppgiften publicerades först 1745 i
Carl Linnæi öländska och gotländska resa 1741
(Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet arenaria kommer av latinets
arena (sand) och betyder 'växer på sandiga ställen'.
|
Familj: Cyperaceae
Släkte: Carex
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Sandstarren, Carex spica composita, spiculis androgynis,
inferioribus foliolo longiori instructis, ett gräs som
tillförna i Sverige intet varit upptäckt, växte under
sanden med några famnars långa krypande rötter,
uppsättandes merendels emellan vart kvarters spatium en
liten stjälk och blad, liksom det hade varit
planterat efter snöre."
Ur Carl Linnæi öländska och gotländska resa 1741
av Carl von Linné (1745)
|