Tagelstarr

Carex appropinquata Schumach.

Vetenskapliga synonym: C. paradoxa Willd.
Svenska synonym: oxstarr

Taglstorr Langakset Star Röyhysara Fibrous Tussock-sedge Schwarzschopf-Segge

Beskrivning. Tagelstarr är en ganska hårt tuvad starr med likformiga ax. Stråna är trekantiga och båglikt utböjda, de kan bli upp till en meter långa men är ofta kortare. Vid basen är stråna omgivna av svarta, tagellikt upprispade bladslidor. Bladen är platta, ljusgröna och kortare än stråna. Axsamlingen är fyra till åtta centimeter lång, ofta grenig, med ett flertal skaftade ax. Stödbladen är oansenliga. Axen är gulbruna till mörkbruna och har honblommor vid basen och hanblommor upptill. Axfjällen är ljusbruna, smalt hinnkantade med ljus mittnerv och en liten uddspets. Fruktgömmena är matt mörkbruna med tydliga nerver, de har rundad bas samt ett utdraget spröt. Honblommorna har två märken och plattad nöt.
Tagelstarr liknar mest vippstarr (C. paniculata), men den senare är större och grövre med bredare blad och blankt brunaktiga, hela, ej upprispade, basala bladslidor.

Utbredning. Tagelstarr är ganska ovanlig men förekommer i nästan hela Sverige, den är vanligast i kalktrakter. Arten växer i näringsrika skogskärr, stränder och diken. Första fynduppgift är från Skåne och publicerades 1828 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet appropinquata är latinets ord för ihopträngd, vilket syftar på axsamlingen.

Referenser

"...liknar Vippstarren, men är spensligare, med nästan rent gröna och nära trådsamla blad. Stråen äro trekantiga med kullriga sidor; deras basslidor upplösa sig i nästan tagellika trådar."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)