|
Beskrivning. Vasstarr är en tämligen
högväxt starr med krypande jordstam och mörkgröna,
långa och slaka blad. Strået är skarpt vasskantat upptill och
har skilda han- och honax. Det nedersta honaxets stödblad
är längre än axsamlingen. Axfjällen
är svarta med ljus mittnerv och fruktgömmena är blekgröna.
Honblommorna har två märken och plattad nöt.
Vasstarr kan bilda stora bestånd men bildar inga tuvor som den
snarlika arten bunkestarr (C. elata).
Arten hundstarr (C. nigra)
skiljs från vasstarr genom att vara till alla delar mindre och
spädare samt genom att ha korta stödblad till det understa honaxet.
Utbredning. Vasstarr förekommer mest i södra
och mellersta Sverige, särskilt i kusttrakter. I landets norra delar liksom på
Öland och Gotland är den mindre vanlig. Arten lever
huvudsakligen på stränder och i diken, men även på andra
typer av fuktiga ställen.
Första fynduppgift publicerades av Linné i
Flora Lapponica år 1737 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet acuta kommer av latinets
acutus (vass) och syftar på den vasst kantade stjälken.
|
Familj: Cyperaceae
Släkte: Carex
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"På många starrängar är Hvasstarren
bland de ymnigast gräsen och uttränger småningom de andra,
hvarigenom det hö, som på sådana ängar vinnes, blir
allt sämre och sämre. Emellertid är den nyttig så till
vida som dess starka och talrika rötter binda lös mark och gungdy,
så att den slutligen tillvallas och blir tjenlig att bära
bättre grässlag."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)
|