Brunstarr

Carex acutiformis Ehrh.

Vetenskapliga synonym: C. paludosa Gooden.

Stautstorr Kaer-Star Hetesara Lesser Pond-sedge Sumpf-Segge

Beskrivning. Brunstarr är ett högväxt, flerårigt halvgräs med skilda han- och honax. Den växer i lösa tuvor, men bildar utlöpare från jordstammen och växer därför i stora bestånd. Stråna blir drygt en meter höga och är vasst och strävt trekantiga, de basala bladslidorna är upprispade och vinröda till rödbruna. Bladen blir knappt en centimeter breda och har mörk ovansida och grågrön undersida. Hanaxen är flera och har svartbruna axfjäll, det översta axet är ganska tjockt medan de undre är slankare. Honaxen är oftast två eller tre och sitter ganska glest, de är tätblommiga, cylindriska och har mörkt rödbruna axfjäll med ljusare mittnerv samt ofta tydligt avsatt uddspets. Fruktgömmena är plattade, grågröna, grovt nerviga med grynigt papillös yta och en kort avsatt näbb. Honblommorna har vanligen tre märken, men kan ibland ha endast två, och vasst trekantig nöt.
Brunstarr liknar arterna vasstarr (C. acuta) och jättestarr (C. riparia), men karaktäriseras av sina breda blad och papillösa fruktgömmen. Vasstarr skiljs genom smalare övre hanax och fruktgömmen med plattad nöt, och jättestarr skiljs genom tjockare honax. Både vasstarr och jättestarr har dessutom släta fruktgömmen.

Utbredning. Brunstarr förekommer sällsynt från Skåne till Medelpad, men är något vanligare i landets södra delar. Den växer i rikkärr och i sumpiga skogar, stränder och diken på kalkrik mark. Första fynduppgift är från Gotland och publicerades 1803 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet acutiformis betyder 'lik acuta' och syftar på det vetenskapliga namnet på vasstarr, Carex acuta.

Familj: Cyperaceae
Släkte: Carex

Norden
Norra halvklotet

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/cypera/carex/careacf.html
Senaste uppdatering: 13 november 1998
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg