|
Beskrivning. Liljekonvalj är en flerårig
ört som kan bli nästan tre decimeter hög, den har krypande jordstam och bildar ofta
stora bestånd. Bladen är stora och brett lansettlika och
kommer direkt från jordstammen. Liljekonvalj blommar i maj-juni med vita
blommor som sitter i en bågböjd, ensidig klase. Blomstängeln är sidoställd och
blommorna är hängande och mycket
väldoftande. Kalken är klocklik med sex korta flikar
och rent vit eller sällan rosa.
Frukten är ett runt rödorange bär. Hela växten är giftig.
Liljekonvalj kan knappast förväxlas med några andra arter.
Utbredning. Liljekonvalj är vanlig i hela landet
utom i fjälltrakterna. Den växer i lundar och skogsbackar, helst
på mullrik jord. Första fynduppgift publicerades i
Rudbecks Catalogus plantarum år 1658 (Nordstedt 1920).
Användning. Förr användes nyspulver
gjort av liljekonvaljblommor mot snuva och fluss, och Hoffberg skriver år 1792 att den
"är nog skarp, i synnerhet färsk at bruka inwärtes, men purgerar,
och beröms mot Conwulsioner: i snus förorsakar hon nysning: nyttjas
derföre i nys-pulwer". Iskonvaljer kallas de krukodlade liljekonvaljer som
genom köldbehandling drivs att blomma redan till jul.
Övrigt. Liljekonvalj är Gästriklands landskapsblomma.
Etymologi. Artnamnet majalis kommer av latinets
majus (maj), och syftar på blomningstiden. Liljekonvalj
är en försvenskning av 'lilium convallium' (dalarnas lilja).
|
Familj: Convallariaceae
Släkte: Convallaria
Norden
Norra halvklotet
Blomningstid
Fridlyst
Giftig
Landskapsblomma
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Kung Liljekonvalje han sänker
sitt sorgsna hufvud så tungt och vekt,
och silfverhjälmen blänker
i sommarskymningen blekt."
Ur Ströftåg i hembygden av Gustaf Fröding (Stänk och flikar, 1896)
|