Narcissus L.

Narcisser

Beskrivning. Fleråriga, vårblommande örter. Lök tre till fyra centimeter, omgiven av flera bruna papperslika fjäll. Stjälk kantig, upprätt. Blad linjära, grågröna, flera från varje lök, ibland vridna. Blommor lutande, ensamma i toppen av stjälken, vid basen omgiven av papperlikt svepeblad. Kalk med utbredda kalkblad, sambladig pip, och kort eller lång bikrona. Kalkblad vita eller gula, bikrona gul, orange eller rödaktig. Ståndare sex, gula. Stift trådlikt. Frukt en kapsel. Frön vanligen utan bihang.
Kromosomtal varierande.

Etymologi. Släktnamnet Narcissus är hämtat från den grekiska mytologin i vilken den bildsköne ynglingen Narcissus förälskade sig i sin egen spegelbild och blev förvandlad till en blomma.

Släktet har 27 arter. I Sverige har endast tre arter påträffats förvildade eller naturaliserade, pingstlilja (N. poëticus), påsklilja (N. pseudonarcissus) och miniatyrpåsklilja (N. asturiensis). Utöver de rena arterna kan ett antal förädlade sorter påträffas och dessutom en lång rad odlade och förvildade sorter av hybridursprung som uppkommit genom korsningar mellan pingstlilja och påsklilja. De senare brukar med ett gemensamt namn kallas stjärnnarcisser (N. x incomparabilis).
Många narcisser odlas i rabatter, stenpartier eller som rumsväxter. Till de odlade arterna hör till exempel tazett (N. papyraceus), gul tazett (N. tazetta), samt trädgårdssorter av hybridursprung, som jonkvill-hybrider (Jonquilla-gruppen), cyclamennarcisshybrider (Cyclamineus-grupen) och orkidénarcisser (Triandrus-gruppen). Kända och ofta saluförda sorter av narcisser är bland andra 'Thalia', 'Tête-a-Tête', 'Golden Harvest' och 'Mount Hood'.

Arter:
pingstlilja (N. poëticus)
påsklilja (N. pseudonarcissus)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning