Allium L.

Lökar

Beskrivning. Fleråriga örter med lök. Blad med slida, skaftade eller oskaftade med smalt jämnbreda, trinda eller platta, sällan med brett lansettlik bladskiva. Blommor i huvudlika flockar, ofta med groddknoppar (bulbiller) mellan blommorna, blomställning med ett eller två hinnaktiga hölsterblad vid basen. Kalkblad sex, fria eller nästan så. Ståndare sex, ståndarsträngar trinda eller plattade, ibland med flikar vid basen. Stift ett. Frukt en trerummig kapsel. Frön kantiga.
Kromosomtal: 2n=14 (ramslök), 2n=16 (gräslök), 2n=16, 24 (skogslök), 2n=24, 32 (rosenlök), 2n=32 (kantlök), 2n=32, 40 (backlök, sandlök).

Etymologi. Släktnamnet Allium användes som namn på vitlök redan av Plautus (död 184 f. Kr.).

Släktet har nästan 700 arter varav åtta förekommer vildväxande i Sverige, de mest välkända av dessa är gräslök (A. schoenoprasum) och ramslök (A. ursinum). Flera arter ur släktet odlas och är viktiga köksväxter som purjolök (A. porrum), lök eller matlök (A. cepa), piplök (A. fistulosum) och vitlök (A. sativum). Gul lök, luftlök, rödlök, syltlök är alla olika sorter och varieteter av arten lök (A. cepa). Schalottenlök som idag förs till arten lök, betraktades tidigare som en egen art (A. ascalonicum). Salladslök kan antingen vara en sort av purjolök eller av vanlig matlök. Hos purjolök och gräslök används de gröna bladen, medan man hos vitlök, lök och schalottenlök använder själva löken, vilken är bildad av omvandlade näringslagrande så kallade lågblad. Lökar har i äldre tiders folktro ansetts ha starka magiska krafter, till exempel lär ju vitlök skrämma bort både vampyrer och varulvar.
Många andra arter i släktet odlas som prydnadsväxter, bland annat de violettblommiga högväxta arterna jättelök (A. giganteum) och kirgislök (A. aflatunense), och den lågväxta gulblommiga arten guldlök (A. moly). Flera av de odlade arterna kan tillfälligt förekomma förvildade.
Även arter ur andra familjer har fått namn som anknyter till släktet lökar, en del på grund av att de luktar lök som löktrav (Alliaria petiolata) och lökgamander (Teucrium scordium), eller av att de liksom löktåg (Juncus bulbosus) är löklikt uppsvällda nedtill.

Arter:
backlök (A. oleraceum)
gräslök (A. schoenoprasum)
kantlök (A. senescens)
klipplök (A. lineare)
ramslök (A. ursinum)
rosenlök (A. carinatum)
sandlök (A. vineale)
skogslök (A. scorodoprasum)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

"Lökens historia går tillbaka ända in i den gråa forntiden. Folkslagen hafva tillskrifvit den förunderliga egenskaper: med den har man utöfvat trolldom och gjort underverk. Man har funnit densamma aftecknad på de förstörda templen bland Thebes ruiner, och i hela knippor, såsom den än i dag försäljes. De gamle egypterne svuro vid löken såsom varande helig, hvarför ock Plinius hånande utropar: »Fromma folk, hvars gudar växa i köksträdgården!» Både han och Herodotus omtala emellertid, att vid Cheops-pyramidens byggnad åtgingo för 1,600 talenter (omkring 6 millioner kronor) rofvor och lök, som tillfördes från det närbelägna Palestina och staden Ascalon, hvarest odlades i ofantlig utsträckning den ännu i dag högt värderade chalottenlöken (Allium ascalonicum)."

Ur Kok-konsten som vetenskap och konst av Dr. C. E. Hagdahl (1896)