|
Beskrivning. Svalting är en vattenväxt med knappt
meterhög stjälk som avslutas i en stor, gles, pyramidformad blomställning
med talrika blommor. Bladen sitter i en basal rosett och är långskaftade
med stora spetsigt ovala bladskivor, om den växer på djupt vatten utbildas bara
linjära blad.
Svalting börjar blomma i juni och blommar i regel under hela sommaren.
Blommorna är vita eller rödlätta och har tre kronblad som är rundade och har gul bas.
Ståndarknapparna är minst en millimeter långa och stiftet är ofta längre
än fruktämnet. Nötterna sitter samlade i en plattad krans.
Svalting liknar gotlandssvalting (A. lanceolatum),
men den senare har blågröna, långsmala blad, samt spetsiga kronblad.
Hybrider mellan svalting och gotlandssvalting uppkommer ibland.
Utbredning. Svalting är vanlig i hela Sverige,
utom i fjälltrakterna där den är sällsynt. Den växer vanligen på
grunt vatten i sjöar, åar, diken.
Första fynduppgift publicerades på 1600-talet,
men arten är känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920).
Användning. Svalting odlas ibland
som prydnadsväxt i dammar.
Etymologi. Artnamnet plantago-aquatica betyder vattengroblad
och syftar på bladens likhet med
grobladets (Plantago major) blad.
Namnet är en sammansättning
av Plantago, som är det vetenskapliga namnet på släktet
kämpar,
och aquatica som kommer av latinets aqua (vatten).
|
Familj: Alismataceae
Släkte: Alisma
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Den nedersta blomkransen utslår först och sedan komma
de andra, och i de särskilda blomkransarne är det slutblommorna som
först öppna sig, sedan de andra och detta så småningom
att man i samma krans har blommor af nästan alla åldrar. Härigenom
räcker blomningstiden temligen länge, ehuru hvar blomkrona ej är
öppen mer än en dag. Den slutar sitt dagsländslif om qvällen,
då den sammanrullar sina blad, medan andra blommor redan börja liksom
lossa på sina och bereda sig att slå ut nästa dag."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)
|