Svalting

Alisma plantago-aquatica L.

Svenska synonym: kranssvalting, vanlig svalting

Vassgro Vejbred-Skeblad Ratamosarpio Water-plantain Gewöhnlicher Froschlöffel

Beskrivning. Svalting är en vattenväxt med knappt meterhög stjälk som avslutas i en stor, gles, pyramidformad blomställning med talrika blommor. Bladen sitter i en basal rosett och är långskaftade med stora spetsigt ovala bladskivor, om den växer på djupt vatten utbildas bara linjära blad. Svalting börjar blomma i juni och blommar i regel under hela sommaren. Blommorna är vita eller rödlätta och har tre kronblad som är rundade och har gul bas. Ståndarknapparna är minst en millimeter långa och stiftet är ofta längre än fruktämnet. Nötterna sitter samlade i en plattad krans.
Svalting liknar gotlandssvalting (A. lanceolatum), men den senare har blågröna, långsmala blad, samt spetsiga kronblad. Hybrider mellan svalting och gotlandssvalting uppkommer ibland.

Utbredning. Svalting är vanlig i hela Sverige, utom i fjälltrakterna där den är sällsynt. Den växer vanligen på grunt vatten i sjöar, åar, diken. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet, men arten är känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920).

Användning. Svalting odlas ibland som prydnadsväxt i dammar.

Etymologi. Artnamnet plantago-aquatica betyder vattengroblad och syftar på bladens likhet med grobladets (Plantago major) blad. Namnet är en sammansättning av Plantago, som är det vetenskapliga namnet på släktet kämpar, och aquatica som kommer av latinets aqua (vatten).

Referenser

"Den nedersta blomkransen utslår först och sedan komma de andra, och i de särskilda blomkransarne är det slutblommorna som först öppna sig, sedan de andra och detta så småningom att man i samma krans har blommor af nästan alla åldrar. Härigenom räcker blomningstiden temligen länge, ehuru hvar blomkrona ej är öppen mer än en dag. Den slutar sitt dagsländslif om qvällen, då den sammanrullar sina blad, medan andra blommor redan börja liksom lossa på sina och bereda sig att slå ut nästa dag."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)