Gotlandssvalting

Alisma lanceolatum With.

Vetenskapliga synonym: A. arcuatum auct., A. gramineum auct., A. plantago-aquatica L. ssp. stenophyllum (Asch. & Graebn.) Holmb., A. plantago-aquatica L. var. stenophyllum Asch. & Graebn., A. stenophyllum (Asch. & Graebn.) Sam.
Svenska synonym: lancettbladig svalting

Gotlandsvassgro Lancet-Skeblad Narrow-leaved Water-plantain Lanzettblättriger Froschlöffel

Beskrivning. Gotlandssvalting är en vattenlevande, flerårig ört som vanligen blir omkring tre decimeter hög. Bladen sitter i rosett vid basen av stjälken, de är skaftade och har blågrön, smalt lansettlik bladskiva med killik bas. Både stjälken och bladen sticker upp över vattenytan. Gotlandssvalting blommar i juni med ljusrosa blommor som sitter i kranslika samlingar i stjälktoppen, blomställningen är mycket yvig, ofta lika bred som hög. Kronbladen är tydligt spetsiga. Ståndarknapparna är minst en millimeter långa och stiftet är ofta längre än fruktämnet. Nötterna sitter samlade i en plattad krans.
Gotlandssvalting är lik svalting (A. plantago-aquatica), den senare har dock bleka rundade kronblad, samt bredare, rent gröna blad. De båda arterna kan korsa sig och bilda en intermediär hybrid.

Utbredning. Gotlandssvalting är vanlig på Öland och Gotland, men förekommer sällsynt även i Skåne och Västergötland. Den växer på lera i grunt vatten, i kalkkärr, diken och bäckar.

Etymologi. Artnamnet lanceolatum kommer av latinets lanceus (lansformig) och betyder lansettlik, namnet syftar på bladformen.

Familj: Alismataceae
Släkte: Alisma

Norden
Norra halvklotet

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/alismata/alism/alislan.html
Senaste uppdatering: 22 mars 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg