Svenska landskapsblommor

Idén med landskapsblommor lanserades första gången i Sverige år 1908 efter förebild från USAs 'State flowers'. Varje landskap skulle få en egen växt som symbol, men valet av arter har diskuterats ända sedan starten. Olika källor har uppgivit olika landskapsblommor vilket resulterat i att det finns ett antal alternativa förslag för flera landskap. Föreliggande urval följer Nationalencyklopedin. För den som vill läsa mer rekommenderas Landskapsblommor och deras historia av Jan Vegelius, som kom ut första gången 1981.

Ett antal landskapsfloror finns utgivna och fler är under arbete.

Blekinge - ek (Quercus robur)
Bohuslän - vildkaprifol (Lonicera periclymenum)
Dalarna - ängsklocka (Campanula patula)
Dalsland - äkta förgätmigej (Myosotis scorpioides)
Gotland - murgröna (Hedera helix)
Gästrikland - liljekonvalj (Convallaria majalis)
Halland - hårginst (Genista pilosa)
Hälsingland - lin (Linum usitatissimum)
Härjedalen - mosippa (Pulsatilla vernalis)
Jämtland - brunkulla (Gymnadenia nigra)
Lappland - fjällsippa (Dryas octopetala)
Medelpad - gran (Picea abies)
Norrbotten - åkerbär (Rubus arcticus)
Närke - gullviva (Primula veris)
Skåne - prästkrage (Leucanthemum vulgare)
Småland - linnea (Linnaea borealis)
Södermanland - vit näckros (Nymphaea alba)
Uppland - kungsängslilja (Fritillaria meleagris)
Värmland - skogsstjärna (Trientalis europaea)
Västerbotten - kung Karls spira (Pedicularis sceptrum-carolinum)
Västergötland - ljung (Calluna vulgaris)
Västmanland - mistel (Viscum album)
Ångermanland - styvmorsviol (Viola tricolor)
Öland - ölandssolvända (Helianthemum oelandicum)
Östergötland - blåklint (Centaurea cyanus)