'Köttätande växter'

I Sverige finns flera 'köttätande' växter, det vill säga sådana som fångar insekter eller små vattendjur och löser upp dem med hjälp av proteinlösande enzymer som växten producerar. Denna specialisering förekommer hos arter i växtfamiljer som tillsammans inte utgör någon naturlig systematisk grupp. De i vårt land förekommande arterna tillhör familjerna flugtrumpetväxter, sileshårsväxter och tätörtsväxter. Alla växer i fuktiga miljöer eller är helt vattenlevande, en annan gemensam faktor är att växtplatserna oftast är mycket kvävefattiga, vilket dessa växter kompenserar genom att ta upp extra kvävenäring ur de djur som de fångar. Bläddrorna är de enda som är vattenlevande, de fångar små vattendjur i speciella blåsor på bladen. Sileshåren använder långskaftade bladkörtlar med klibbigt sekret som fångstredskap, tätörterna har hela bladytan täckt av segt slem och flugtrumpeten använder sig av djupa strutformade blad.
Som krukväxter odlas ibland arter och hybrider av släktet Nepenthes (familjen kannväxter) vars bladspetsar är omvandlade till insektsfångande kannor.

blekbläddra (Utricularia ochroleuca)
dvärgbläddra (Utricularia minor)
dvärgtätört (Pinguicula villosa)
dybläddra (Utricularia intermedia)
fjälltätört (Pinguicula alpina)
flugtrumpet (Sarracenia purpurea)
rundsileshår (Drosera rotundifolia)

småsileshår (Drosera intermedia)
storsileshår (Drosera anglica)
sumpbläddra (Utricularia stygia)
sydbläddra (Utricularia australis)
tätört (Pinguicula vulgaris)
vattenbläddra (Utricularia vulgaris)


© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/kottata.html
Senaste uppdatering: 4 augusti 2008
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg