Skuggviol

Viola selkirkii Pursh ex Goldie

Vetenskapliga synonym: V. umbrosa Fr.
Svenska synonym: dalviol

Dalfiol Dal-Viol Kaiheorvokki

Skuggviol Beskrivning. Skuggviol är en flerårig ört med kort jordstam utan utlöpare. Bladen är skaftade och sitter i rosett från jordstammen, de är mörkgröna, ganska tunna och blanka, något buckliga och glest håriga. Bladskivan är spetsigt hjärtlik med smal och djup inskärning vid basen och grovt naggad kant. Skuggviol blommar i maj-juni med ljusblå eller vitaktiga blommor som sitter på skaft som utgår direkt från jordstammen. Blommorna har två uppåtriktade och tre nedåtriktade kronblad. Små självbefruktande blommor, som inte öppnar sig, förekommer ofta tillsammans med de vanliga blommorna. Fruktkapslarna sitter på upprätta skaft och öppnar sig explosionsartat.
Skuggviol kännetecknas av de ljusa blommorna och bladens hjärtlika form med smal, djup inskärning vid basen.

Utbredning. Skuggviol är sällsynt och har en nordlig utbredning, den förekommer från Dalarna till Lule Lappmark och är talrikast i Hälsingland, Jämtland och Ångermanland. Arten växer på skuggiga, fuktiga ställen i bäckraviner, rasbranter och vid bäckar. Första fynduppgift är från Ramsele och Sollefteå i Ångermanland och publicerades av Lars Levi Laestadius år 1824 (Nordstedt 1920). Flera exemplar som är insamlade av Laestadius i Ångermanland finns bevarade i Naturhistoriska riksmuseets samlingar. Ett av dem kan ses i artens bildgalleri.

Etymologi. Artnamnet selkirkii hedrar den skotske greven Thomas Douglas i Selkirk (1771-1820).

Familj: Violaceae
Släkte: Viola

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/viola/viola/violsel.html
Senaste uppdatering: 11 maj 2009
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg