Skogsviol

Viola riviniana Rchb.

Skogfiol Krat-Viol Metsäorvokki Skógfjóla Common Dog-violet Hain-Veilchen

Beskrivning. Skogsviol är en flerårig ört med grov jordstam och örtartade stjälkar. Stjälkarna har strödda blad och från jordstammen utgår också en basal bladrosett. Bladen är skaftade och har en hjärtlik bladskiva med grunt naggad kant. Stiplerna är långa med långa flikar. Skogsviol blommar i maj-juni med ljust violettblå blommor som sitter på skaft från stjälkarna. Blommorna är omkring två centimeter långa, med något överlappande kronblad, två av kronbladen är uppåtriktade och tre är nedåtriktade. Sporren är vitaktig. Foderbladen har korta kvadratiska bihang vid basen. Fruktkapslarna sitter på upprätta skaft och öppnar sig explosionsartat.
Skogsviol är en av tre violarter som kännetecknas av grov jordstam från vilken både örtartade stjälkar och en bladrosett utgår. Den är mycket lik lundviol (V. reichenbachiana), men den senare har smalare kronblad, mörkt lila sporre, samt saknar bihang vid basen av foderbladen. Även sandviol (V. rupestris) är lik skogsviol, men är mindre med brett hjärtlika blad och grovtandade stipler. Hybrider mellan skogsviol och ängsviol (V. canina) är inte ovanliga.

Utbredning. Skogsviol är en av de vanligaste violerna och förekommer allmänt från Skåne till Jämtland, sällsynt norrut till Lule Lappmark. Den växer i mullrika skogar, lundar, vägkanter och ängsbackar. Första fynduppgift publicerades år 1828 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet riviniana hedrar den tyske botanisten August Quirinus Rivinus (1652-1723).

Referenser