Bergviol

Viola collina Besser

Bakkefiol Bakke-Viol Mäkiorvokki Hügel-Veilchen

Beskrivning. Bergviol är en lågväxt, flerårig ört utan utlöpare. Bladen sitter i en basal rosett direkt från jordstammen och är skaftade, bladskaftet är hårigt runt om. Bladskivan är mjukhårig, ljusgrön och hjärtlik med djup och smal inskärning vid basen. Stiplerna är fransade i kanten. Bergviol blommar i april-maj med blekvioletta, något väldoftande blommor som sitter på långa skaft direkt från jordstammen. Blommorna har två uppåtriktade och tre nedåtriktade kronblad. På blomskaften sitter små förblad ett stycke ovanför mitten. Fruktkapslarna är rundade och håriga, de sitter på nedböjda skaft och öppnar sig inte explosionsartat.
Bergviol kännetecknas av bladens djupa inskärning och de fransigt tandade stiplerna. Den liknar buskviol (V. hirta), men den senare har bladskivor med grund inskärning, samt stipler med mycket korta tänder i kanten.

Utbredning. Bergviol är sällsynt och förekommer endast i några få landskap, i Dalarna, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Den växer på torra backar och berghällar. Första fynduppgift är från Siljeberget vid Sundsvall i Medelpad och publicerades 1877 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet collina kommer av latinets collis (kulle) och betyder 'växer på backar'.

Familj: Violaceae
Släkte: Viola

Norden
Norra halvklotet
Fridlyst

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/viola/viola/violcol.html
Senaste uppdatering: 2 mars 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg