Flädervänderot

Valeriana sambucifolia J. C. Mikan

Vetenskapliga synonym: V. excelsa Poir., V. officinalis L. ssp. sambucifolia (J. C. Mikan) Celak.; V. officinalis L. ssp. repens (Host) (ssp. procurrens); V. excelsa Poir. ssp. salina (Pleijel) Hiitonen, V. officinalis L. ssp. salina (Pleijel), V. salina Pleijel (ssp. salina)
Svenska synonym: stor vänderot, vänderot; äkta flädervänderot (ssp. sambucifolia), hårvänderot, revig vänderot, hårig vänderot (ssp. procurrens), strandvänderot (ssp. salina)

Vendelrot (ssp. sambucifolia), Strandvendelrot (ssp. salina) Hyldebladet Baldrian (ssp. sambucifolia), Krybende Baldrian (ssp. procurrens) Lehtovirmajuuri Lækjabruða Common Valerian Kriechender Arnzei-Baldrian (ssp. procurrens)

Strandvänderot Beskrivning. Flädervänderot är en ganska högväxt, flerårig ört med djupt parflikiga blad och vita eller rosa blommor. Mot slutet av växtsäsongen bildas utlöpare från stjälkens bas, utlöparna kan vara korta eller långa, ovanjordiska eller underjordiska. Bladen har tre till åtta par bladflikar, med stor eller liten ändflik. Flädervänderot blommar i juni-juli, blommorna är tvåkönade, och sitter i toppställda kvastlika samlingar i toppen av stjälken och i de övre bladvecken. Blomkronan är rosa eller vitaktig och omkring fem millimeter lång. Flädervänderot är mycket variabel och utgör ett komplex av mer eller mindre klart avgränsade underarter, vilka tidigare har uppfattats som egna arter. Huvudunderarten äkta flädervänderot (ssp. sambucifolia) har korta ovanjordiska utlöpare och blad med få bladpar och en ändflik som är bredare och större än sidoflikarna. Underarten strandvänderot (ssp. salina (Pleijel) Nordh.) har korta underjordiska utlöpare, blad med sex till åtta bladpar där ändfliken är lika stor som sidoflikarna. Underarten hårvänderot (ssp. procurrens (Wallr.) A. Löve) är hårig nedtill, bildar långa utlöpare och har blad som är långhåriga på undersidan.
Flädervänderot är mycket lik läkevänderot (V. officinalis), den senare skiljs genom avsaknad av utlöpare, vilket kan vara svårt att använda som skiljetecken på försommaren, samt mindre blommor som oftast är omkring tre millimeter långa. De två arterna kan också hybridisera.

Utbredning. Flädervänderot är vanlig i nästan hela landet, men dominerar i landets norra delar. Den växer på fuktig skogsmark, fuktängar, stränder och liknade. Underarten strandvänderot (ssp. salina) är vanlig på havsstränder vid Östersjön och Bottenviken. Underarten hårvänderot (ssp. procurrens) växer på stränder och i kärr i Sydsverige. Första fynduppgift är från Halland och publicerades 1838 (Nordstedt 1920).

Användning. Då de två arterna flädervänderot och läkevänderot förr inte särskildes så kan man anta att båda användes på samma sätt, se därför läkevänderot (V. officinalis).

Etymologi. Artnamnet sambucifolia betyder 'med blad som hos fläder'. Namnet kommer av Sambucus, som är det vetenskapliga namnet på släktet flädrar (Sambucus), och folium (blad).

Familj: Valerianaceae
Släkte: Valeriana

Norden
Norra halvklotet

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/valeriana/valer/valesam.html
Senaste uppdatering: 28 januari 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg