Småvänderot

Valeriana dioica L.

Småvendelrot Tvebo Baldrian Marsh Valerian Sumpf-Baldrian

Småvänderot Beskrivning. Småvänderot är en lågväxt, flerårig ört med krypande jordstam från vilken bildas utlöpare. Stjälkbladen är parflikiga, liksom hos övriga arter i släktet vänderötter (Valeriana), men de basala bladen är äggrunda och helbräddade. Arten är tvåbyggare (dioik) med skilda han- och honplantor, den blommar i maj-juni med rosa eller vitaktiga blommor i täta toppställda samlingar. Hanplantorna har fyra till fem centimeter breda samlingar av blommor med endast ståndare. Hos honplantorna är blomsamlingen endast ett par centimeter bred och något huvudlik, och honblommorna har ett stift men inga ståndare. Frukten är kal och något ribbad.
Basalblad av småvänderot Småvänderot blir inte högre än tre decimeter och redan det skiljer den från de andra arterna i släktet, vilka båda är högresta. De nedre helbräddade rosettbladen är också karaktäristiska, liksom de enkönade blommorna.

Småvänderot

Utbredning. Småvänderot finns endast i sydligaste Sverige, den är ganska vanlig i Skåne, men förekommer sällsynt i flera andra sydliga landskap. Arten växer på fuktig kalkrik mark, till exempel i betesmarker och rikkärr. Första fynduppgift är från 1600-talet (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet dioica betyder tvåbyggare, det vill säga med skilda han- och honplantor.

Familj: Valerianaceae
Släkte: Valeriana

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/valeriana/valer/valedio.html
Senaste uppdatering: 18 mars 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg