Ulmus L.

Almar

Beskrivning. Lövfällande träd. Vegetativa vinterknoppar på långskott, långsmala; florala knoppar på kortskott, skaftade, runda. Blad enkla, ibland strävhåriga, vanligen dubbelsågade; bladbas oftast asymmetrisk. Blommor tvåkönade, skaftade eller oskaftade, samlade i små flockar; vindpollinerade. Hylle enkelt, till synes sambladigt, brunaktigt. Ståndare fem. Stift två, utvecklas före ståndarna (protogyni). Fruktämne översittande. Frukt en brett vingkantad, plattad enfröig nöt som först är grön men som vid mognaden blir ljusbrun med pappersartad vinge.
Kromosomtal: 2n=28.

Övrigt. Almsjuka är en svampsjukdom som kraftigt decimerat antalet almar. Symptomen framträder oftast på eftersommaren, enstaka grenars blad börjar gulna för att därefter vissna, och så småningom dör hela grenen. Vid kraftiga angrepp kan trädet dö inom ett år. Svampen (Ceratocystis ulmi) sprids av små skalbaggar (almsplintborrar), vars larver lever under barken. På kontinenten har stora delar av almbeståndet förstörts av almsjuka och man arbetar på många håll med att försöka finna resistenta sorter.

Etymologi. Släktnamnet Ulmus användes för alm redan av Plautus (död 184 f. Kr.).

Släktet har omkring 15 arter. I Sverige förekommer de tre arterna alm (U. glabra), lundalm (U. minor) och den sällsynta vresalmen (U. laevis).

Familj: Ulmaceae

Arter:
alm (U. glabra)
lundalm (U. minor)
vresalm (U. laevis)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 1996

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ulma/ulmus/welcome.html
Senaste uppdatering: 13 oktober 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg