Tilia L.Lindar | |
Beskrivning. Lövfällande träd med kraftig stam och
djupt rotsystem. Vinterknoppar strödda, ovala, blanka,
röda eller gröna, oftast med ett stort och
ett litet knoppfjäll, vilket gör att knoppen ser ut som en tumvante.
Blad strödda, ordnade i två rader, hjärtformade med något sned
bladbas; bladundersida vanligen med hårtofsar i nervvinklarna; stipler
avfallande. Blomställning långskaftad; förblad stort, vinglikt. Blommor
i små kvastar, tvåkönade, blekgröna ('lindblomsgrönt'),
väldoftande. Foderblad fem, fungerar som nektargömmen under blomningen. Kronblad fem.
Ståndare talrika. Stift ett, märke flikigt. Fruktämne översittande.
Frukt en rund eller päronformad, filthårig nöt med otydliga
eller tydliga åsar. Frön en eller två i varje nöt.
Fruktställningen fälls i
sin helhet och det vinglika förbladet tjänar som fallskärm och
propeller. Övrigt. Lindar, framförallt parklind, attraherar bladlöss vilka utsöndrar så kallad honungsdagg, upp till 1 kg socker per kvadratmeter och år kan produceras. Etymologi. Släktnamnet användes för lind redan av Vergilius (död år 19 f. Kr.). Släktet har 45 arter, i Sverige förekommer de två arterna
lind (T. cordata) och
bohuslind (T. platyphyllos).
De både svenska arterna korsar sig lätt och den hybrid
som då uppstår, parklind (T. x vulgaris Hayne), är
mycket vanlig i odling. Svartlind (T. americana), glanslind
(T. x euchlora) och silverlind (T. tomentosa) är andra
lindar som ibland odlas. |
Familj: Tiliaceae Arter: |
© Naturhistoriska riksmuseet 1996
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/tilia/tilia/welcome.html
Senaste uppdatering: 4 november 1998
Ansvarig för denna sida:
Arne Anderberg