Nattskatta

Solanum nigrum L.

Vetenskapliga synonym: S. nigrum L. var. schultesii (Opiz) Rouy (ssp. schultesii)
Svenska synonym: vanlig nattskatta (ssp. nigrum), hårig nattskatta (ssp. schultesii)

Svartsøtvier Sort Natskygge Mustakoiso Black Nightshade Schwarzer Nachtschatten

Beskrivning. Nattskatta är en ettårig, vanligen lågväxt, mörkgrön ört som kan bli upp till en halv meter hög men som oftast är lägre. Stjälken är grenig, något trubbkantig, kal eller tilltryckt hårig, ibland med ullhår och körtelhår. Bladen är spetsigt äggrunda med hel eller bukttandad kant. Nattskatta blommar från juli till oktober med vita blommor som sitter många tillsammans i glesa samlingar. Fodret är kort och växer inte till efter blomningen. Kronan är omkring en centimeter bred, vit med gul ståndarkägla. Frukten är ett klotrunt, grönt eller blanksvart bär. I Sverige förekommer huvudsakligen underarten vanlig nattskatta (ssp. nigrum) som är kal eller tilltryckt hårig. Underarten hårig nattskatta (ssp. schultesii (Opiz) Wessely) har påträffats tillfälligt, den skiljs genom ullhåriga stjälkar som också är körtelhåriga.
Nattskatta känns igen på sina vita blommor, små foder och svarta bär. Hos arterna bägarnattskatta (S. physalifolium) och klibbnattskatta (S. sarrachoides) är stjälkarna körtelhåriga och blommornas foder tillväxer så att det till slut omsluter en del av bäret. Arten gul nattskatta (S. villosum) och dess underart röd nattskatta (S. villosum ssp. miniatum) skiljs genom gula respektive röda bär.

Utbredning. Nattskatta är ganska ovanlig men kan vara lokalt talrik. Den förekommer i nästan hela landet men är sällsynt och ofta tillfällig norr om Uppland. Arten växer på näringsrik jord, som ogräs i rabatter, åkrar och på ruderatmark. Underarten hårig nattskatta (ssp. schultesii) är mycket sällsynt och tillfällig. Första fynduppgift publicerades år 1658, men arten är känd redan under medeltiden (Nordstedt 1920).

Användning. Enligt Retzius (1806) har den använts som läkeväxt och han skriver att "Gröna Örten, krossad imellan stenar jämte Spindelwäf och härskt fläsk, brukas på Fulslag eller onda bettet i dess början".

Etymologi. Artnamnet nigrum kommer av latinets niger (svart) och syftar på bärens färg.

Referenser

"Nattskattans egenskaper äro misstänkta, men ej så noga kända. Isynnerhet bären lära orsaka kräkning, svindel m. m., hos barn konvulsioner. I likhet med Besksötan har Nattskattan en egendomligt obehaglig lukt, starkast vid varmt väder eller i solsken."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)