Bolmört

Hyoscyamus niger L.

Villrot Bulmeurt Hullukaali, Pihahullukaali Henbane Schwarzes Bilsenkraut

Bolmört

Beskrivning. Bolmört är en ett- eller tvåårig, körtelhårig, illaluktande ört som kan bli nästan en meter hög. Stjälken är upprätt, enkel eller grenig, och bladen är flikiga eller grovtandade. Bolmört blommar från juni till september med stora smutsgula blommor som sitter i ensidiga knippen som först är hoprullade. Kronan är trattlik och djupt inskuren på en sida, kronbrämet har fem rundade flikar och är blekgult med violetta ådringar. Frukten är en mångfröig lockkapsel som sitter omsluten av det nätådriga fodret. Hela växten är mycket giftig.
Bolmört kan knappast förväxlas med andra arter men enligt Retzius Bolmört (1806) hände det förr att den under våren förväxlades med palsternacka (Pastinaca sativa), något som "gifwit anledning til många farlige och äfwen dödelige händelser".

Utbredning. Bolmört var förr vanlig men förekommer nu bara sällsynt i södra och mellersta Sverige. Den växer vanligen runt gårdar eller på ruderatmark. Fröna kan bevaras i jorden under lång tid och man vet att bolmörtsfrön varit grobara även efter hundra år. Detta innebär att arten kan dyka upp på de mest oväntade ställen, förutsatt att man grävt om i marken så att frön som varit gömda i marken kommit upp till markytan. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Catalogus plantarum 1658, men arten är känd redan under medeltiden (Nordstedt 1920).

Bolmört, vinterståndare

Användning. Bolmört är mycket giftig och extrakt av bolmört, liksom av andra giftiga arter, har använts mot allehanda sjukdomar. Bladen, Folia Hyoscyami, brukades till exempel som värkstillande omslag. Retzius (1806) berättar också om hur man botade tandvärk med frön av bolmört, något som knappast är att rekommendera, han skriver att "Både Allmoge och bättre Landtboar bruka at mot Tandwärk af frätne tänder kasta Bolmfrö på glöder, och genom en tratt låta röken gå up i tanden, och då frön af hettan spricka, hwarwid fröets kärna spritter omkring och fäster sig i allehanda wridne Bolmört vid lagård skapnader, ej olika små maskar, inbilla de sig för wist, at desse äro maskar, som röken fördrifwit utur Tänderne. Det är icke utan, at Tandwärken genom detta medel understundom lindras; men det är lika wist, at det deraf händt, at patienten i stället för Tandwärken fått wåldsamma Kräkningar, Swindel, och andra fallit i raseri, som först slutats med döden".

Etymologi. Artnamnet niger betyder svart.

Familj: Solanaceae
Släkte: Hyoscyamus

Norden
Norra halvklotet
Giftig
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Är allmän wid Städer, byar och hus, wid landswägar, gärden, i Trägårdar o. s. w. Alla Örtens delar äro för menniskan giftige. Dess lukt, som under Solbaddet mitt på dagen sprider sig och ökes starkt, angripe hufwudet, förorsakar hufwudwärk och swindelacktighet, som jag sjelf mer än en gång ärfarit, då jag den tiden på dagen något uppehållit mig på fält där Bolmört ömnigt wäxt...
...dess wederwärdiga lukt afhåller de flästa från dess förtärande, och säger nog tydeligt, at den icke är dem sund. Samma egenskap friar wäl ock menniskor från misstag på Örten; men roten är dess farligare. Den likhet den har i den mindre kunniges och oerfarnes ögon med Palsternackroten, de parwis inskurne små bladen hwarmed den om wåren upsticker ur jorden, och dess sötacktiga smak, hafwa gifwit anledning til många farlige och äfwen dödelige händelser."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/solana/hyosc/hyosnig.html
Senaste uppdatering: 12 juni 2008
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg