Belladonna

Atropa bella-donna L.

Belladonnaurt Galnebær Belladonna Deadly Nightshade Tollkirsche

Beskrivning. Belladonna är en flerårig, nästan busklik, körtelhårig ört som utmärks av sina smalt klockformade brunlila blommor och glänsande svarta bär. Stjälken är upprätt, upp till en meter hög, och vanligen rikt grenig. Bladen är ovalt spetsiga med hela kanter och de sitter två och två, det ena bladet vanligen är större än det andra. Belladonna blommar i juli-augusti, blommorna sitter ensamma och är oftast nickande. Blommans foder är femflikat och kronan är smalt klocklik med fem korta tillbakarullade kronbladsflikar, utsidan är brunlila medan insidan är brungul. Frukten är ett klotrunt bär som först är grönt, men som när det är moget är glänsande svart och omgivet av det stjärnformigt utbredda blomfodret. Hela växten är mycket giftig.
Belladonna kan knappast förväxlas med andra arter.

Utbredning. Belladonna odlades förr som medicinalväxt och kan sällsynt påträffas förvildad. Ursprungligen kommer den från södra och mellersta Europa. Första fynduppgift är från Malmö i Skåne, och publicerades av Lilja i Skånes flora år 1870. Lilja skriver att arten är "Odlad i apoth. plantager, wid Malmö apoth. plantager förwildad; starkt giftig." (Hylander 1971).

Användning. Belladonna var förr en medicinalväxt och odlades fortfarande som sådan under 1800-talet. Den innehåller bland annat giftet atropin. Numera odlas belladonna mest i botaniska trädgårdar.

Etymologi. Artnamnet bella-donna kommer av italienskans bella (vacker) och donna (flicka). Namnet har tolkats på flera olika sätt, bland annat att de skulle ha använts som skönhetsmedel för att vidga pupillen, men också för att de blanka svarta bären liknats vid kvinnoögon (Odhner 1963).

Referenser

"nersöfwande och giftig: bären likna mörka körsbär, och hafwa oändeliga månge satt lifwet til deraf: Berömmes mot kräftan...
...Bland annat göra de under sin werkan blindhet och pupillen (ögonringen) mycket widare:"

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)