Axveronika

Veronica spicata L.

Vetenskapliga synonym: Pseudolysimachion spicatum (L.) Opiz, V. viriginica L.
Svenska synonym: axärenpris; silververonika (ssp. incana)

Aksveronika Aks-Ærenpris Tähkätädyke Spiked Speedwell Ähriger Ehrenpreis

Axveronika Beskrivning. Axveronika är en lågväxt till medelstor, flerårig ört med blå blommor i axlika klasar. Stjälken är upprätt, hårig, och kan bli upp till en halv meter hög. Bladen är motsatta, fint håriga, lansettlika och bredast omkring mitten, de blir vanligen bara upp till fem centimeter långa. Bladkanten är trubbsågad, utom yttersta och innersta delen som vanligen är helbräddad. Axveronika blommar i juli-augusti. Blommorna är mörkblå, sällan vita, och sitter i täta axlika klasar i toppen av stjälken. Blomskaften är bara en millimeter långa och foderflikarna är trubbiga. Fruktkapseln är körtelhårig. Huvudunderarten axveronika (ssp. spicata) är inhemsk i Sverige, men tillfälligt kan även underarten silververonika (ssp. incana (L.) Walters) påträffas. Den senare förekommer i odling och skiljs genom silvergrå blad.
Axveronika Axveronika liknar strandveronika (V. longifolia), den sistnämnda är dock mer högväxt och har längre, vasst sågtandade blad. De båda arterna kan korsa sig om de växer tillsammans, hybriden kallas hällveronika och är fertil. Hällveronika kan återkorsa sig med båda föräldraarterna, vilket gör att arterna och hybriderna ibland är mycket svåra att särskilja.

Axveronika

Utbredning. Axveronika är vanlig på Öland och Gotland, men förekommer också sparsamt i andra landskap från Skåne till Uppland. Den växer vanligen på torr och öppen, kalkhaltig mark. Första fynduppgift är från Gotland och Morup, Halland, uppgiften publicerades av Fuiren 1662 (Nordstedt 1920).

Användning. Axveronika odlas ibland som prydnadsväxt, vanligare i odling är dock underarten silververonika (ssp. incana).

Etymologi. Artnamnet spicata kommer av latinets spica (ax) och syftar på den axlika blomställningen.

Familj: Scrophulariaceae
Släkte: Veronica

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Denna sköna wäxt uplyser torra sandiga fält fläcktals, och förtjente icke allenast at planteras på sådane ställen, utan pryder ock sit ställe i Trägårdar. Bien söka begärgligen dess blommor, och wäxten ätes af Kor och Får. Hästen afbiter den ock stundom."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/scrophularia/veron/verospi.html
Senaste uppdatering: 19 augusti 2003
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg