Bäckveronika

Veronica beccabunga L.

Svenska synonym: bäckgröna

Bekkeveronika Tykbladet Ærenpris Ojatädyke Brooklime Bachbungen-Ehrenpreis

Beskrivning. Bäckveronika är en kal, något köttig, flerårig ört med nedliggande eller uppstigande stjälkar som rotar sig vid noderna och som kan bli upp till sex decimeter långa. Bladen är nästan oskaftade, brett ovala med grunt naggad eller nästan helbräddad kant. Bäckveronika blommar i juli-augusti med ganska stora blommor som sitter i glesa klasar från de övre bladvecken. Kronan är mörkblå och omkring fem millimeter bred. Fruktkapseln är rundat hjärtlik med kort stift.
Bäckveronika är lätt att känna igen på de relativt stora rundade bladen och de mörkblå blommorna som sitter i glesa klasar. Den kan inte förväxlas med andra arter.

Utbredning. Bäckveronika är ganska vanlig från Skåne till Uppland, mer sällsynt längre norrut till Jämtland. Den växer fuktigt, i källflöden, bäckar och diken. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Catalogus plantarum 1658 (Nordstedt 1920).

Användning. Späda blad kan användas i sallat eller stuvas (Retzius 1806). Den ansågs också vara blodrenande och ingick förr i farmakopén.

Etymologi. Artnamnet beccabunga kommer av ett gammalt tyskt namn på arten, bachbunge, vilket betyder bäckbunge. Namnet syftar på växtplatsen och bladens likhet med dem hos bunge (Samolus valerandi).

Referenser

"Färska örten smakar vattenaktig och något besk. Der den håller sig grön under snön, och om våren, kan den (med andra växter) nyttjas som sallat. Den räknas bland blodrenande medel. Växten har sedan gammalt på apoteken kallats Beccabunga, hvadan artnamnet."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)