Vattenveronika

Veronica anagallis-aquatica L.

Vetenskapliga synonym: V. anagallis auct., V. aquatica auct.
Svenska synonym: vattenärenpris

Vassveronika Lancetbladet Ærenpris Konnantädyke Laugadepla Blue Water-Speedwell Gauchheil-Ehrenpreis

Vattenveronika Beskrivning. Vattenveronika är en vanligen flerårig, hårig, kraftigt byggd ört som kan bli upp till sex decimeter hög. Stjälken är upprätt, ganska tjock, men ihålig och därför vek. Bladen är brett lansettlika, halvt stjälkomfattande, finsågade och ganska stora, upp till en decimeter långa. Vattenveronika blommar från juni till augusti med blekblå blommor som sitter i långa mångblommiga klasar från bladvecken. Blommornas stödblad är smala och lika långa som de uppåtriktade blomskaften. Kronan är ljusblå med mörkare ådring. Fruktkapseln är rundat hjärtformig, lika bred som lång, och kortare än fodret.
Vattenveronika liknar dikesveronika (V. catenata), men den senare skiljs genom rödlätta blommor, stödblad som är längre än blomskaften, kapsel som är bredare än lång, samt smalare blad. Vattenveronika korsar sig med både bäckveronika (V. beccabunga) och dikesveronika (V. catenata).

Vattenveronika

Utbredning. Vattenveronika är ganska sällsynt och förekommer mest i Sydsverige, men finns norrut till Dalarna och Hälsingland. Den växer i näringsrika åar och diken, ofta i jordbruksbygder. Arten är flerårig men är konkurrenssvag och blir därför ofta utkonkurrerad av andra arter. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920). Arten beskrevs formellt av Linné vars typexemplar förvaras i Naturhistoriska riksmuseets samlingar och också kan ses uppe till höger.

Etymologi. Artnamnet anagallis-aquatica betyder 'vattenanagallis'. Anagallis kan troligen härledas från grekiskans ana (upp) och agallein (glädja) och är också det vetenskapliga namnet på släktet mirar (Anagallis) från familjen viveväxter (Primulaceae). Ordet aquatica kommer av latinets aqua (vatten).

Familj: Scrophulariaceae
Släkte: Veronica

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Wäxer i landswägsgropar, wattenpussar och bäckar. Den ätes af Koen, Geten och Fåret. De spädare bladen kunna ätas i grön Sallat, och äfwen om wintern finner man understundom i ofrusne bäckar små blad, som dertil kunna anwändas."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/scrophularia/veron/veroana.html
Senaste uppdatering: 24 augusti 2011
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg