Fjällveronika

Veronica alpina L.

Vetenskapliga synonym: V. alpina L. ssp. australis (Wahlenb.) A. Löve & D. Löve, V. alpina L. var. lasiocarpa Hartm., V. alpina L. var. australis Wahlenb., V. pumila All. (ssp. pumila)
Svenska synonym: vanlig fjällveronika (ssp. alpina), högfjällsveronika (ssp. pumila)

Fjellveronika Alpe-Ærenpris Tunturitädyke Fjalladepla Alpine Speedwell Alpen-Ehrenpreis (ssp. pumila)

Beskrivning. Fjällveronika är en flerårig ört som kan bli drygt en decimeter hög. Stjälken är upprätt och ogrenad med motsatta ovala blad som har nästan helbräddad kant. Fjällveronika blommar i juli-augusti med små klarblå blommor. Blommorna är kortskaftade och sitter i en kort huvudlik klase i toppen av stjälken, de har mörkt blågröna och mer eller mindre svarthåriga stödblad som är längre än blomskaften. Kronan är omkring sju millimeter bred. Fruktkapseln är kal eller svarthårig och längre än foderflikarna. Hela växten svartnar vid torkning. Två underarter, som ibland har betraktats som egna arter, förekommer i Sverige. Huvudunderarten vanlig fjällveronika (ssp. alpina) har kal kapsel och stödblad som har svarta hår bara i kanten. Underarten högfjällsveronika (ssp. pumila (All.) Pennell) är vanligen något mindre och har mörkt långhåriga kapslar och stödblad som är håriga både i kanten och på undersidan.
Fjällveronika kan knappast förväxlas med andra arter.

Utbredning. Fjällveronika är vanlig i fjälltrakterna där den växer på fuktig mark, vid snölegor, stränder och klipphyllor. Underarten högfjällsveronika (ssp. pumila) är något ovanligare. Första fynduppgift är från Lappland och publicerades av Linné år 1732 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet alpina syftar på att arten växer i alpina miljöer.

Referenser