Rhinanthus L.

Skallror

Beskrivning. Ettåriga, halvparasitiska örter. Stjälk upprätt, grenad eller ogrenad. Blad motsatta, smalt äggrunda, tandade. Blommor i klase. Foder sambladigt, uppblåst, plattat från sidorna, i spetsen fyrflikigt. Krona gul, tvåläppig, kronpip rörlik, rak eller böjd, överläpp hjämlik med blek- eller mörkblå utdragen tand, underläpp treflikad. Ståndare fyra, ståndarknappar ihopstående, håriga. Stift ett. Frukt en plattad kapsel. Frön stora, platta, ofta vingade.
Kromosomtal: 2n=22.

Övrigt. Skallror är halvparasiter, det vill säga att de suger näring ut andra växter med sina rötter, samtidigt som de bildar egen näring genom fotosyntes.

Etymologi. Släktnamnet Rhinanthus kommer av grekiskans rhinos (nos) och anthos (blomma), namnet syftar på blommans utdragna överläpp. Det svenska namnet skallror kommer av de rasslande ljud som uppstår då de mogna frukterna skakas.

Släktet har omkring 45 arter. Bara de två arterna ängsskallra (R. minor) och höskallra (R. serotinus) förekommer i Sverige.

Arter:
höskallra (R. serotinus)
ängsskallra (R. minor)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

"Fodret tillväxer efter blomningen och blir slutligen torrt-hinnaktigt, så att detsamma (med det mogna fröhuset) "skallrar" då växten skakas, hvadan svenska namnet."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)