Kung Karls spira

Pedicularis sceptrum-carolinum L.

Svenska synonym: karlsspira, kungsspira

Kongsspir Kongescepter Kaarlenvaltikka Karlszepter

Beskrivning. Kung Karls spira är en flerårig, halvparasitisk ört med en basal rosett av långsmala, grovt flikiga blad. Stjälken kan bli ända upp till en meter hög, den är vanligen bladlös men har ibland ett fåtal små och kransställda blad. Kung Karls spira blommar i juli-augusti, men på sina sydligaste växtplatser går den inte i blom varje år. De stora blommorna sitter i toppen av stängeln. Kronan blir omkring tre centimeter lång och är tvåläppig och blekgul med röd, sluten mynning. Frukten är en nästan rund kapsel.
Kung Karls spira kan knappast förväxlas med de andra arterna i släktet spiror (Pedicularis).

Utbredning. Kung Karls spira hör hemma i fjällvärlden, men har utpostlokaler långt söderut i både Svealand och Götaland, där den dock börjar bli alltmer sällsynt. Arten växer på våta ängar, i kärr, vid stränder och på skogsmyrar, norrut även i fuktiga vägkanter. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Övrigt. Kung Karls spira är Västerbottens landskapsblomma.

Etymologi. Artnamnet sceptrum-carolinum kommer av latinets sceptrum (spira, stav) och Carolus (Karl). Arten hittades år 1695 av Olof Rudbeck d. y. under dennes lappländska resa, mot slutet av kung Karl den elftes regeringstid. Rudbecks bok Nora Samolad sive Lapponia illustrata publicerades dock inte förrän 1701 och då var Karl XI död och hans son Karl XII hade blivit kung. Rudbeck som ursprungligen hade haft för avsikt att hedra Karl den elfte dedicerade därför växten till "Carl XII och de bragdstore Carlars minne".

Norden
Norra halvklotet
Fridlyst
Landskapsblomma
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

"Hvars blomma lik en hielm so gul som gullet lyser
Med blek och blodig mun samt blod-bestenkte blad..."

Ur Nora Samolad sive Lapponica illustrata av Olof Rudbeck d. y. (1701)