Kärrspira

Pedicularis palustris L.

Vetenskapliga synonym: P. opsiantha E. L. Ekman (ssp. opsiantha)
Svenska synonym: höstspira (ssp. opsiantha), nordspira (ssp. borealis), vanlig kärrspira (ssp. palustris)

Vanleg myrklegg Eng-Troldurt (ssp. palustris), Høst-Troldurt (ssp. opsiantha) Luhtakuusio Marsh Lousewort Sumpf-Läusekraut

Kärrspira Beskrivning. Kärrspira är en medelstor, två- eller sällan ettårig ört som kan bli upp till fra decimeter hög. Stjälken är vanligen grenad och har talrika, fint parflikiga blad som ofta är svartgröna eller rödbruna. Den blommar i maj-juli eller i augusti-september. Blommorna är rosaröda och omkring två centimeter långa, de sitter i klasar i toppen av stjälken och i grenspetsarna. Fodret är cylindriskt och tvåläppigt. Kronan är tvåläppig med liklånga läppar, hos överläppen är spetsen tvärt avskuren.
Kärrspira Kärrspira är en variabel art som brukar delas i flera underarter vilka dock är oskarpt avgränsade från varandra. Huvudunderarten, vanlig kärrspira (ssp. palustris), har korta övre grenar och långa nedre grenar, stor, omkring två centimeter lång krona, och ofta framåtriktade bladflikar. Underarten höstspira (ssp. opsiantha (Ekman) E. G. Almq.) är senblommande och kännetecknas av mindre blommor, att alla grenar är utstående och ungefär liklånga, samt att bladflikarna är smala och rakt utstående. Underarten nordspira (ssp. borealis (J. W. Zetterst.) Hyl.) har också liten krona, men är nästan ogrenad med få korta grenar och blad med smala, rakt utstående bladflikar.
Kärrspira liknar mest granspira (P. sylvatica), men den senare är lågväxt och har ljusare rosaröda blommor där överläppen är tydligt längre än underläppen.

Kärrspira Utbredning. Kärrspira är ganska vanlig på fuktig mark, i myrkanter, kärrängar och på stränder. Den förekommer från Skåne till Torne Lappmark. Underarten nordspira (ssp. borealis) förekommer i norra Sverige, ner till Svealand. Underarten höstspira (ssp. opsiantha) är huvudsakligen sydlig och ganska sällsynt. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920). Underarten höstspira (ssp. opsiantha) beskrevs först som en egen art av Erik Leonard Ekman 1909, beskrivningen grundade sig på exemplar som han insamlat i Jönköpingstrakten. Hans typexemplar finns idag i Naturhistoriska riksmuseets samlingar och kan ses i artens bildgalleri.

Etymologi. Artnamnet palustris kommer av latinets palus (kärr) och syftar på växtplatsen.

Familj: Scrophulariaceae
Släkte: Pedicularis

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Är allmän i alla kärr och kärracktige, sumpige ängar. Den är en förtretlig wäxt på sådane ställen, ty dels gör den Lian stump, hwadan namnet Liewarg, dels äro dess stjelkar i höet så hårda, at Kreaturen ej kunna tugga den."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/scrophularia/pedic/pedipal.html
Senaste uppdatering: 23 augusti 2011
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg