Odontites Ludw.

Rödtoppor

Beskrivning. Ettåriga halvparasitiska örter. Stjälk upprätt, ofta grenad. Blad motsatta, oskaftade, lansettlika eller smalt äggrunda, hela eller trubbigt naggsågade i kanten. Blommor enstaka eller parvis i vecket av bladlika stödblad, ensidigt vända i axlika klasar. Foder fyrflikigt. Krona tvåläppig med kort pip, finhårig, rosa till rödviolett, överläpp hel eller tvåflikig, kupig, underläpp treflikig, kortare än underläppen. Ståndare fyra, varav två längre. Stift ett. Frukt en tvårummig kapsel.
Kromosomtal: 2n=20.

Övrigt. De svenska arterna är variabla och kan ofta vara svåra att skilja.

Etymologi. Släktnamnet Odontites kommer av grekiskans odous (tand) och var ett namn hos Plinius (död år 79) på en växt som användes mot tandvärk.

Släktet har 30 arter. I Sverige förekommer tre snarlika arter, rödtoppa (O. vulgaris), strandrödtoppa (O. litoralis) och åkerrödtoppa (O. vernus).

Arter:
rödtoppa (O. vulgaris)
strandrödtoppa (O. litoralis)
åkerrödtoppa (O. vernus)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning