|
Beskrivning. Gyckelblomma är en lågväxt
flerårig ört som sprider sig med ovanjordiska utlöpare.
Stjälken är kal nedtill men har talrika körtelhår i
blomställningen. Bladen är motsatta, brett äggrunda med
glest och grovt tandad kant och parallell nervatur. Gyckelblomma blommar i
juli-augusti, blommorna är stora och sitter enstaka på
långa skaft från de övre bladvecken och bildar en kort
klase. Fodret är femflikigt med en flik som är större
än de övriga. Kronan är gul, två till fyra centimeter
lång och tydligt tvåläppig med en tvåflikad
överläpp och en treflikad underläpp som har röda fläckar vid mynningen av krontuben.
Gyckelblomma känns lätt igen på de stora gula tvåläppiga
blommorna. Den kan endast förväxlas med arten
kal gyckelblomma (M. luteus) som dock
är nästan helt kal även i blomställningen och har
blommor med rödaktiga fläckar även på kronflikarna.
Hybriden mellan de två arterna är mångformig men helt
steril och sätter inte frö.
Utbredning. Gyckelblomma förekommer sällsynt
naturaliserad från Skåne till Norrbotten.
Den växer på fuktiga ställen, på
stränder, vid bäckar, källor och i diken. Arten härstammar
från västra Nordamerika.
Första fynduppgift som förvildad
är från Skåne och publicerades 1846 (Hylander 1971).
Användning. Gyckelblomma odlas ibland som
prydnadsväxt i trädgårdar.
Etymologi. Artnamnet guttatus kommer av
latinets gutta (droppe) och betyder droppfläckig,
vilket syftar på den prickiga underläppen.
|
Gjøglarblom
Åben Abeblomst
Täpläapinankukka
Monkeyflower
Gelbe Gauklerblume
