Natt och dag

Melampyrum nemorosum L.

Svenska synonym: lundkovall, svenska flaggan, svenske soldaten

Blåmarimjelle Blåtoppet Kohvede Lehtomaitikka Hain-Wachtelweizen

Beskrivning. Natt och dag eller lundkovall är en ettårig ört som är lätt att känna igen på sina gula blommor och blåvioletta stödblad. Stjälkarna är upprätta, har motsatta blad och blir vanligen ett par decimeter höga. Bladen är långsmala och något håriga. Natt och dag blommar vanligen i juni-juli, blommorna sitter i bladvecken och är ensidigt vända. Stödbladen är vanligen blåvioletta men kan ibland vara blekt gulvita eller gröna. Fodret är ullhårigt och kronan är klargul med rödaktig kronpip.
I Sverige finns ytterligare fyra arter av kovaller (Melampyrum), skogskovall (M. sylvaticum) och ängskovall (M. pratense) har också gula blommor som sitter i bladvecken men ingen av dem har färgade stödblad. De två arterna korskovall (M. cristatum) och pukvete (M. arvense) har röda stödblad och mer eller mindre rödaktiga blommor som sitter samlade i ax.

Utbredning. Natt och dag är ganska vanlig i Uppland och Södermanland men förekommer sällsynt även i andra landskap i södra och mellersta Sverige. Den växer i glesa skogar, lundar och skogsbryn. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet nemorosum kommer av grekiskans nemos (lund) och betyder 'växer i lundar'. Namnet natt och dag användes redan under 1500-talet och syftar på de ljusa blommorna med de mörka stödbladen (Odhner 1963). Det svenska namnet används ibland i Mellansverige på arten styvmorsviol (Viola tricolor).

Referenser

"'Svenske soldaten' i gulblå rotar
blickar mot kusten, där faran hotar.
Purpurnävans ymniga vävar
blomma av markens trogna blod
Land där luften beständigt bävar,
land för smekning och hårda nävar,
tvaget ur havets mäktiga käril,
bygd för män och svärmare god!
Strand som hyser på klippiga ängar
vass för sävsångarns veka strängar,
kärleksört för Apollos fjäril,
kraftig sälting för nötens våmmar!
Salt är din havsvind, söt är din skogsvind,
söt av skogslind,
Roslagssommar!"

Ur Roslagen av Erik Axel Karlfeldt (Flora och Bellona, Wahlström och Widstrand 1918)