|
Beskrivning. Pukvete är en ettårig, upprätt
ört med röda blommor och rödaktiga stödblad som sitter samlade
i ett ax. Stjälken kan bli upp till tre decimeter hög och är vanligen
grenig. Bladen är långsmala. Pukvete blommar från juni till augusti.
Blomaxet är allsidigt och blommornas stödblad är ljust röda,
platta och parflikiga med långa sylformade flikar. Kronan är
röd med en gul fläck på underläppen och den blir drygt
två centimeter lång. Fruktkapseln är rund.
Pukvete skiljer sig från andra
kovaller (Melampyrum), utom
korskovall (M. cristatum) genom att ha röda
stödblad. Hos pukvete är dock stödbladen allsidigt placerade
vilket gör att dess blomax blir runt och inte fyrkantigt som hos korskovall.
Utbredning. Pukvete förekommer sällsynt på
sandig mark i Syd- och Mellansverige. Den var förr ett ganska vanligt
åkerogräs men har under senare år minskat i antal. Den kan dock
fortfarande vara mycket talrik där den förekommer.
Första fynduppgift publicerades av Linné i Kongliga Swenska Wetenscapsacademiens Handlingar 1741 (Nordstedt 1920).
Linné skriver att den "Wäxer på Gotland och Öland allmänt i Åkrarne.
Denna har jag ock sedt wäxa allmän med sina härliga ax, bland säden
på Skåne slät".
Etymologi. Artnamnet arvense kommer av latinets
arvum (åker) och syftar på att den oftast växer i åkrar.
Svenska namnet pukvete av det fornsvenska puke som betyder 'ond ande' och
vete (Triticum aestivum).
Namnet syftar på att inblandning av fröna, som liknar vetekorn, i säden
ger brödet en blåaktig färg och besk smak.
|
Familj: Scrophulariaceae
Släkte: Melampyrum
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Pukwete. et ogräs bland
Rågen
i Skåne och flerestädes, deraf
brödet blir blåaktigt och beskt, men eljest icke skadeligt."
Ur Anwisning til Wäxt-Rikets Kännedom av C. F. Hoffberg (1792)
|