Vätteros

Lathraea squamaria L.

Svenska synonym: fjällrot

Skjelrot Skælrod Suomukka Toothwort Schuppenwurz

Beskrivning. Vätteros är en helt rosaröd, eller sällan vit, parasit och hör till det fåtal växter som saknar klorofyll. Stjälken kan bli några decimeter hög och är tjock, köttig och fjällig. Bladen växer på ett tidigt stadium ihop och bildar fjäll, de har hålrum som är klädda med körtelhår och man trodde förut att de användes som insektsfällor, men numera anser man att de utnyttjas för att öka transpirationen och därmed näringsupptagningen ur värdväxten. Vätteros blommar redan i april-maj. Blommorna sitter i en tät, ensidig, lutande, axlik klase, de pollineras av humlor och efter blomningen rätar stjälken på sig. Kronan har en vit, treflikig underläpp och rosaröd överläpp. Frukten är en kapsel som öppnar sig elastiskt och slungar iväg fröna. Fröna är mörka och har små köttiga bihang och sprids av myror. Hela växten svartnar vid torkning.
Vätteros kan knappast förväxlas med andra arter.

Utbredning. Vätteros finns i södra och mellersta Sverige upp till Dalarna och Gästrikland. Den är inte så vanlig och växer på mullrika marker, ofta i hässlen, och kan parasitera på flera arter av lövträd. Vanligen är det hassel (Corylus avellana), klibbal (Alnus glutinosa) eller asp (Populus tremula) som fungerar som värdväxter för vätteros. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet squamaria kommer av latinets squama (fjäll) och syftar på artens fjälliga stjälk och jordstam. Det svenska namnet vätteros nybildades av Elias Fries år 1864 (Lyttkens 1904-15). Namnet har den fått av att den liksom vättarna lever större delen av sitt liv under jord.

Referenser

"I anseende till Vätterosens underjordiska växt, mystiska utseende, men vackra liffärg, har hon med allt skäl blifvit egnad de underjordiske eller vättarne."

Ur Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen av Elias Fries (1880)