Digitalis L.

Fingerborgsblommor

Beskrivning. Två- till fleråriga, högväxta, kala till håriga örter. Stjälk upprätt, ogrenad. Blad strödda, lansettlika, med hel, naggad eller finsågad kant. Blommor i långa mångblommiga klasar. Foder mycket kortare än kronan, femflikat. Krona rörlik till klocklik, med korta flikar, utan sporre, rosaröd, vit, eller gul, ofta med fläckar eller ådror på insidan. Ståndare fyra, oliklånga. Stift ett. Frukt en äggformad kapsel. Frön talrika, ljusbruna.
Kromosomtal: 2n=56.

Övrigt. Släktets arter innehåller giftiga glykosider vilka ingår som aktiv substans i hjärtmedicin (digitalis).

Etymologi. Släktnamnet Digitalis kommer av latinets digitus (finger) och syftar på blommans likhet med en fingertuta.

Släktet har ett tjugotal arter. I Sverige är endast arten fingerborgsblomma (D. purpurea) ursprunglig. Flera andra arter odlas som trädgårdsväxter och kan ibland förvildas, till exempel de gulblommiga arterna liten fingerborgsblomma (D. lutea) och gul fingerborgsblomma (D. grandiflora).

Familj: Scrophulariaceae

Arter:
fingerborgsblomma (D. purpurea)
gul fingerborgsblomma (D. grandiflora)
liten fingerborgsblomma (D. lutea)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/scrophularia/digit/welcome.html
Senaste uppdatering: 12 januari 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg