Fjällbräcka

Saxifraga nivalis L.

Svenska synonym: snöbräcka

Snøsildre Sne-Stenbræk Pahtarikko Snæsteinbrjótur Alpine Saxifrage

Beskrivning. Fjällbräcka är en medelstor, flerårig ört med bladlös stjälk och en rosett av tjocka, trubbiga, grovtandade blad som ofta är rödaktiga på undersidan. Stjälken är körtelhårig, men har även långa, vanliga, krusiga hår, den är ogrenad eller sparsamt grenad i övre delen. Fjällbräcka blommar i juli-augusti. Blommorna är små och kortskaftade, och sitter samlade i en kort och tät klase. Kronbladen är vanligen vita, trubbiga och ofta bara något längre än foderbladen. Fruktkapseln har upprätta eller något utåtböjda horn.
Fjällbräcka liknar spädbräcka (S. tenuis), men den senare har kal eller nästan kal stjälk, nedåtböjda horn på kapseln och är till alla delar mindre och spädare.

Utbredning. Fjällbräcka är ganska vanlig i fjällen från Dalarna till Torne Lappmark, men förekommer även sällsynt nedom fjällen från Värmland till Norrbotten. Den växer på kalkrika något fuktiga fjällsluttningar, klipphyllor och rasmarker. Första fynduppgift är från Lappland och publicerades i Linnés Flora Lapponica år 1737 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet nivalis kommer av latinets nivis (snö). Arten kallas i en del äldre litteratur för snöbräcka, ett namn som numera används på arten Saxifraga rivularis.

Referenser

"Ingen växt i vårt kalla Lappland känner jag, som bättre än denna uthärdar kölden. Jag har nämligen sett den växande och förträffligt blommande under själfva den eviga snön, som hvarken sol eller regn förmår smälta, nämligen vid den fasta iskanten, där denna är litet höjd öfver jordytan, såsom vid Wirijaur o. s. v."

Ur Flora Lapponica av Carl von Linné (1737), i svensk översättning av T. M. Fries (1905)