Fjällbrud

Saxifraga cotyledon L.

Bergfrue Bjergfrue Klettafrú

Fjällbrud Beskrivning. Fjällbrud är den mest anslående av de svenska arterna i släktet bräckor (Saxifraga). Den är flerårig, men bladrosetten med det blommande skottet dör efter frösättningen medan sidorosetterna kan fortleva. Fjällbrud Bladen är vintergröna och sitter samlade i en tät och omkring en decimeter bred bladrosett, de är styva, tunglika och har finsågad kanten med vita broskartade tänder. Från bladrosetten växer det upp en flera decimeter hög blomstängel som avslutas med en rikt grenig sammansatt blomklase. Den blommar i juli-augusti med hundratals stora, vita, väldoftande blommor och den liknar då en stor vit plym.
Fjällbrud kan inte förväxlas med andra svenska arter.

Fjällbrud

Utbredning. Fjällbrud är mycket sällsynt i vårt land. Den växer på branta fuktiga klippväggar på några få platser från Jämtland till Torne Lappmark. Första fynduppgift publicerades av Linné i Flora Lapponica 1737, men arten omnämns redan på 1600-talet av Franck (Nordstedt 1920).

Växtplats för fjällbrud

Användning. Odlade exemplar av fjällbrud saluförs ofta i plantskolor som stenpartiväxt, arten har förekommit i odling under lång tid och redan Retzius (1806) skriver att man finner "Saxifraga cotyledon understundom planterad i Trägårdar för sit egna wackra utseende". Etymologi. Artnamnet cotyledon kommer av grekiskans kotyle (hjärtblad, skål). Cotyledon var också ett växtnamn hos Scribonius Largus.

Familj: Saxifragaceae
Släkte: Saxifraga

Norden
Norra halvklotet
Fridlyst

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Såväl för sin rika blomning som sina vackra och egendomligt bildade blad är denna art en prydnad för de lägre fjelltrakterna, - en bland våra mest utmärkta fjällväxter; den är också en bland de sällsyntare."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/saxifraga/saxif/saxicot.html
Senaste uppdatering: 14 augusti 2006
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg