Jolster

Salix pentandra L.

Svenska synonym: jolsterpil

Istervier Femhannet Pil Halava Bay Willow Lorbeer-Weide

Beskrivning. Jolster är ett träd eller en stor buske med rödbruna kvistar. Bladen är tjocka, blankt mörkgröna, kala och brett lansettlika med tydligt sågad kant. Bladskaftet är kort och har fem eller sex små gröna körtlar nära bladskivans bas, vilket är typiskt för arten. Stipler saknas ofta. Jolster blommar i maj-juni, efter lövsprickningen och senare än de andra pilarna. Hanblommorna sitter i ganska glesa hängen och har vanligen fem ståndare. Honhängena sitter på ganska långa bladiga skaft. Hängefjällen är gulaktiga. Fruktkapslarna är kala och glänsande.
Jolster påminner mest om knäckepil (S. fragilis), men den senare har längre och smalare blad, samt hanblommor med bara två ståndare.

Utbredning. Jolster finns i nästan hela landet, men är ovanligare längst i norr. Den växer i diken och stränder. Första fynduppgift är från Skåne och publicerades i Linnés skånska resa 1751, men arten är känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920).

Användning. Jolster har använts till växtfärgning och ger en gul färg efter betning med alun. Barken, Cortex Salicis, användes inom folkmedicinen som ett medel mot frossor samt till framställning av garvämne vid skinnberedning. Kvistarna användes till vidjor och veden ansågs duglig till slöjd. Fröhåren kunde användas till garn och trädet kallades ibland för 'Svenska bomullsträdet' (Nyman 1868).

Etymologi. Artnamnet pentandra betyder 'med fem ståndare' och kommer av grekiskans penta (fem) och andros (man).

Referenser

"Jolster. w. på wåtaktiga ställen: Löfbladen färga guld-gult: Fjunet kan nyttjas til bomull: blommorne älskas af bien. Trädet tjenar til Alleer och häckar med wackra glänsande löf: blir tätare då det ofta skäres: wäxer ei mycket högre än Hassel: weden sprakar i eld som Gran: med dess qwistar bindas halmtak i Skåne. Fortplantas lätt med dess rot-telningar."

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)