Lappvide

Salix lapponum L.

Lappvier Laplands-Pil Pohjanpaju Downy Willow

Beskrivning. Lappvide är en medelstor buske som kan bli omkring två meter hög och som ofta bildar vidsträckta snår. Kvistarnas bark är gråbrun och årsskotten gråludna. Bladen är lansettlika, tre till sex centimeter långa och upp till fyra gånger längre än breda, ovansidan är grågrön, mer eller mindre hårig och undersidan är tätt gråluden. Bladkanten är något nedvikt och bladskaften är korta utan körtlar, stipler saknas. Arten blommar i maj-juni, på bar kvist före bladen har spruckit ut. Hängena sitter längs kvistarnas sidor, skaften är korta och saknar blad. Hängefjällen är brunsvarta och håriga. Hanblommorna har två ståndare och honblommorna långt stift med tydliga märken. Fruktkapslarna är håriga.
Lappvide känns igen på sina smala gråludna blad som har nedvikt kant och de oskaftade hängena. Den är dock mycket variabel i utseende och kan lätt förväxlas med andra arter, till exempel ripvide (S. glauca) som dock har blad med plan kant, samt hängen som sitter i grenspetsarna på bladiga skaft. Lappvide kan korsa sig med ett par andra viden (Salix) och bilda mer eller mindre svåridentifierbara hybrider. Korsningar med grönvide (S. phylicifolia), krypvide (S. repens) och odonvide (S. myrtilloides) är kända från Sverige.

Utbredning. Lappvide är vanlig och ofta beståndsbildande i sitt huvudsakliga utbredningsområde i fjälltrakterna, från Dalarna till Torne Lappmark. Den förekommer också sällsynt i flera landskap längre söderut ner till Småland. Arten växer på fuktig mark, i myrkanter, kärr, källflöden, videsnår och fuktängar. Första fynduppgift är från Lappland och publicerades av Rudbeck år 1720 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet lapponum kommer av latinets Lapponia (Lappland) och betyder 'från Lappland'.

Referenser