Ripvide

Salix glauca L.

Vetenskapliga synonym: S. appendiculata Vahl, S. glauca L. var. appendiculata Wahlenb., S. glauca L. var. stipulata Flod., S. stipulifera Flod. ex Häyrén (ssp. stipulifera)
Svenska synonym: fjällgråvide; vanligt ripvide (ssp. glauca), ryssvide (ssp. stipulifera)

Sølvvier Blågrå Pil Tunturipaju Gráviðir

Beskrivning. Ripvide är en medelstor buske som kan bli upp till två meter hög och som ofta bildar täta snår. Bladen är fyra till sex centimeter långa, vanligen lansettlika och silvergrå av tät behåring, men de kan vara mer eller mindre runda och gröna på ovansidan, bladkanten är platt och helbräddad. Stipler saknas oftast. Ripvide blommar i juni, samtidigt med lövsprickningen. Honhängena är vitludna och sitter på ganska långa bladiga skaft. Hängefjällen och stiften är rödaktiga. Fruktkapslarna är håriga. Ripvide är en ganska variabel art som också hybridiserar med flera andra viden (Salix). Det mest typiska är dess ofta ljust silvergrå lansettlika blad och de bladiga hängeskaften. Två underarter urskiljs, vanligt ripvide (ssp. glauca) som saknar stipler och den nordöstliga underarten ryssvide (ssp. stipulifera (Flod. ex Häyrén) Hiitonen) som har välutvecklade stipler.
Ripvide liknar mest lappvide (S. lapponum), den senare har dock bladlösa hängeskaft, samt nedvikt bladkant. Småbladiga exemplar av ullvide (S. lanata) skiljs genom kala fruktkapslar och oftast välutvecklade stipler.

Utbredning. Ripvide förekommer i norra Sverige, från Dalarna till Torne Lappmark. Den växer på fuktig mark, som stränder, kärr och på fjällhedar, både i och nedanför fjällen. Arten är en av de vanligaste och mest dominerande videarterna i fjällen. Första fynduppgift är från Lappland och publicerades 1720 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet glauca kommer av latinets glaucus (blågrå) och syftar på bladens färg.

Referenser