Dvärgmåra

Galium trifidum L.

Vetenskapliga synonym: G. brandegei A. Gray

Dvergmaure Trekløftet Snerre Pikkumatara Þrenningarmaðra

Dvärgmåra Beskrivning. Dvärgmåra är en småväxt, flerårig ört med mycket späd och något sträv stjälk. Bladen sitter fyra i krans och är smalt lansettlika, omkring en millimeter breda, och trubbiga utan uddspets. Dvärgmåra blommar i juni-juli med små, tretaliga, vita blommor som ofta sitter parvis i mycket glesa knippen. Blomskaften är sträva och kronan är fatlik, omkring en millimeter bred, och har ett treflikigt bräm. Frukterna är släta och mycket små.
Dvärgmåra Dvärgmåra liknar en liten vattenmåra (G. palustre), men den senare har slät eller sträv stjälk, släta blomskaft och fyrtaliga blommor.

Dvärgmåra Utbredning. Dvärgmåra förekommer sparsamt från Småland till Torne Lappmark. Den växer på blöta ställen, till exempel på torvjord och i vitmossa (Sphagnum), ofta påträffas den i gungflyn kring skogssjöar där den växer tillsammans med trindstarr (Carex diandra). Den kan dock även påträffas i rik vegetation på näringsrika sjöstränder. Genom att dvärgmåra växer blött och är mycket liten och späd, är den ofta mycket lätt att förbise. Första fynduppgift är från Jämtland och publicerades 1789 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet trifidum kommer av latinets tres (tre) och findere (klyva), namnet betyder trekluven och syftar på den treflikade kronan.

Familj: Rubiaceae
Släkte: Galium

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 2008

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rubia/galiu/galitri.html
Senaste uppdatering: 30 mars 2009
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg