Färgmåra

Asperula tinctoria L.

Vetenskapliga synonym: Galium triandrum Hyl.
Svenska synonym: färgmadra

Fargemyske Farve-Mysike Värimaratti Färber-Meister

Beskrivning. Färgmåra är en slankigt byggd, flerårig ört. Den har en späd jordstam och sprider sig med underjordiska utlöpare. Stjälkarna är kala och nedliggande eller uppstigande. Stjälkbasen och utlöparna är gulröda. Bladen är smala, linjära till smalt jämnbrett lansettlika med trubbig spets, de sitter motsatta i stjälkens överdel och fyra till sex i krans nedtill. Färgmåra blommar i juli-augusti med små vita blommor som sitter i små grupper i yvigt greniga knippen. Kronan är tre till fyra millimeter lång, trattlik med tre utbredda kronflikar och en lång krontub. Frukten är liten, svart och kal. Hela växten svartnar då den torkar.
Färgmåra är lätt att känna igen på de smala bladen och de trattlika, tretaliga blommorna. Den kan inte förväxlas med andra arter.

Utbredning. Färgmåra är vanlig på Öland och Gotland, men förekommer även sällsynt från Småland till Uppland. Arten växer på kalkrik mark, som alvar, kalkberg och kalkrika torrängar. Första fynduppgift är från Slite, Gotland och publicerades år 1662 (Nordstedt 1920).

Användning. Roten av färgmåra har använts för att färga rött, vilket omtalas redan av Linné.

Etymologi. Artnamnet tinctoria kommer av latinets kommer av latinets tingere (färga), tinctus (färgad) och syftar på att arten kan användas för färgning.

Referenser

"Hon kännes dermed lätt igen, at Blommorna äro trattlika, treklöfde, med tre Ståndare ock en twåklöfd Stift; stielken stå sällan uprättad, mäst kullfallen...
...Gotlänningen brukar mycket desse rötter at färga ullet högrödt: rötterne petas eller hackas up förr än Göken gal, det är om Wårtiden, förr än stielken blifwit fulkommen wuxen, ty då äro rötterne lösare och färga långt mer. Rötterne kokas med det suraste dricka som kan ärnås, hwilket gör färgen högre. När rötterne kokat, lägges ullet uti, medan koket ännu är warmt. Så snart ullna Garnet tages up utur warma färgen, sköljes det hastigt af i lut."

Ur Förteckning af de Färgegräs, som brukas på Gotland ock Öland av Carl von Linné (Kongliga Swenska Wetenskapsacademiens Handlingar 1742)