Beskrivning. Färgmåra är en
slankigt byggd, flerårig ört. Den har en späd jordstam
och sprider sig med underjordiska utlöpare. Stjälkarna är
kala och nedliggande eller uppstigande. Stjälkbasen och utlöparna
är gulröda. Bladen är smala, linjära till smalt
jämnbrett lansettlika med trubbig spets, de sitter motsatta i
stjälkens överdel och fyra till sex i krans nedtill.
Färgmåra blommar i juli-augusti med små vita blommor som
sitter i små grupper i yvigt greniga knippen. Kronan är
tre till fyra millimeter lång, trattlik med tre utbredda
kronflikar och en lång krontub. Frukten är liten, svart och
kal. Hela växten svartnar då den torkar.
Färgmåra är lätt att känna igen på
de smala bladen och de trattlika, tretaliga blommorna. Den kan inte
förväxlas med andra arter.
Utbredning. Färgmåra är vanlig
på Öland och Gotland, men förekommer även
sällsynt från Småland till Uppland.
Arten växer på kalkrik mark, som
alvar, kalkberg och kalkrika
torrängar.
Första fynduppgift är från Slite,
Gotland och publicerades år 1662 (Nordstedt 1920).
Användning. Roten av färgmåra
har använts för att färga rött, vilket
omtalas redan av Linné.
Etymologi. Artnamnet tinctoria kommer av
latinets kommer av latinets tingere (färga), tinctus
(färgad) och syftar på att arten kan användas för
färgning.
|
Familj: Rubiaceae
Släkte: Asperula
Norden
Norra halvklotet
Färgväxt
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Hon kännes dermed lätt igen, at Blommorna
äro trattlika, treklöfde, med tre Ståndare ock en
twåklöfd Stift; stielken stå sällan uprättad,
mäst kullfallen...
...Gotlänningen brukar mycket desse rötter at färga ullet
högrödt: rötterne petas eller hackas up förr än
Göken gal, det är om Wårtiden, förr än stielken
blifwit fulkommen wuxen, ty då äro rötterne lösare och
färga långt mer. Rötterne kokas med det suraste dricka som kan
ärnås, hwilket gör färgen högre. När rötterne
kokat, lägges ullet uti, medan koket ännu är warmt. Så snart
ullna Garnet tages up utur warma färgen, sköljes det hastigt af i lut."
Ur Förteckning af de Färgegräs, som brukas på Gotland
ock Öland av Carl von Linné (Kongliga Swenska Wetenskapsacademiens Handlingar 1742)
|