Spiraea L.

Spireor

Beskrivning. Lövfällande buskar, rikt grenade från basen, ofta rotskottsbildande. Kvistar kala eller håriga. Blad strödda, skaftade eller oskaftade, enkla, med sågad eller tandad kant. Stipler saknas. Blommor tvåkönade, i kvast eller klase. Blombotten skålformig, kal eller hårig. Foder utan ytterfoder. Kronblad vita till mörkrosa. Ståndare talrika. Stift fem. Fruktämne översittande. Frukt sammansatt av fem baljkapslar. Frön små, talrika.
Kromosomtal varierande.

Användning. Spireor odlas allmänt som prydnadsbuskar och som häckväxter, både rena arter och hybrider förekommer i handeln. Många används också i offentliga planteringar, till exempel kvastspirea (S. chamaedryfolia), rosenspirea (S. japonica 'Anthony Waterer'), brudspirea (S. x arguta) och bukettspirea (S. x vanhouttei).

Etymologi. Släktnamnet Spiraea kommer av grekiskans speiraia, ett växtnamn hos Theofrastos (300 f. Kr.).

Släktet har omkring 100 arter. Bara fem arter är naturaliserade och bofasta i Sverige, vanligast är häckspirea (S. salicifolia). Fyra konstanta och livskraftiga hybrider som förökar sig med rotskott och därigenom bildar stora bestånd är också bofasta, dessa är klasespirea (S. x billiardii), storspirea (S. x macrothyrsa), torpspirea (S. x rosalba) och blekspirea (S. x rubella).
Ytterligare åtta arter och fyra hybrider har påträffats tillfälligt förvildade i vårt land.

Arter:
bredspirea (S. latifolia)
douglasspirea (S. douglasii)
häckspirea (S. salicifolia)
kvastspirea (S. chamaedryfolia)
luddspirea (S. tomentosa)

Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning