Rönn

Sorbus aucuparia L.

Vetenskapliga synonym: S. glabrata (Wimm. & Grab.) Hedl. (ssp. glabrata)
Svenska synonym: vanlig rönn (ssp. aucuparia), nordrönn, lapprönn (ssp. glabrata)

Rogn Almindelig Røn Kotipihlaja, Pihlaja Reyniviður Rowan Eberesche

Beskrivning. Rönn är oftast ett ganska litet träd, den har parbladiga blad med uddblad liksom asken (Fraxinus excelsior), men blommar med vita blommor och får röda frukter på hösten. Barken är slät och grå. Vinterknopparna är håriga, spetsiga och lite sneda. Bladen är parbladiga, har vanligen sex till åtta bladpar och ett uddblad. Småbladen är mörkgröna och vasst sågtandade, höstfärgen är ofta intensivt röd. Rönn blommar i maj-juni, blommorna sitter i klasar och har en tung kvalmig doft. Frukterna, rönnbären, är inte bär utan små röda äppelfrukter, de mognar under hösten och hänger ofta kvar till långt in på vintern. Rönn delas ibland i två underarter, vanlig rönn (ssp. aucuparia) och nordrönn (ssp. glabrata (Wimm. & Grab.) Cajander), den sistnämnda skiljs genom kal blomställning och avlånga frukter.
Rönn kan förväxlas med tre andra arter ur släktet, finnoxel (S. hybrida), avarönn (S. teodori) och fagerrönn (S. meinichii), dessa har också parbladiga blad, men har ett uddblad som är tydligt större än de andra småbladen. Hos rönn är alla småblad lika stora.

Äldsta. En rönn blir oftast inte ens 100 år. Enligt Nyman (1868) växer rönnen "temligen fort till 20:de året, men stadnar sedan merendels i växten, torkar i toppen och blir sällan mer än 50 eller 60 år".

Utbredning. Rönn är vanlig i hela landet och växer på nästan alla typer av marker. Underarten nordrönn (ssp. glabrata) förekommer främst i fjälltrakterna. Första fynduppgift är från medeltiden (Nordstedt 1920).

Användning. Rönnbärsgelé är välbekant, men förr syltades också frukterna eller användes vid brännvinsbränning. Rönnbär ansågs vara verksamt mot såväl njursten som skörbjugg. Veden gav bra slöjdvirke och bladen utnyttjades som vinterföda till boskapen. Rönn odlas ofta i parker och trädgårdar och flera olika namnsorter förekommer, till exempel sötrönn ('Edulis') och pelarrönn ('Fastigiata').

Övrigt. Flygrönnar eller flogrönnar är rönnar som med fåglars hjälp blivit sådda i träd, de ansågs förr besitta magiska krafter och dess grenar kunde liksom misteln (Viscum album) användas som slagruta när man letade efter skatter (Nyman 1868).

Etymologi. Artnamnet aucuparia av latinets avis (fågel) och capere (taga), fånga fågel (Odhner 1963). Linné (1749) som givit rönnen dess latinska namn skriver att "bären sättas i doner (fågelsnaror), hwarmed foglar fångas". Svenska namnet rönn är känt sedan medeltiden. Ordet kan sammanhänga med röd, bli röd-rodna-rönna, och syfta på bären eller höstfärgen.

Referenser

"Bären ätas 10 eller flera 1 eller 2 gånger om dagen i Stenplåga och urinsweda med lindring: br. i donor til kramsfågel-fångst: mogne wäl gäste gifwa wid bränning mycket bränwin: men frostbitne ännu mera. Af bärsaften tilredes både Cider och skön ättika: kan ock nyttjas til Pounsch, Cremer, m. m. Löfwen lagde bland säd i lador, säges fördrifwa Insekter. Trädarten har fast wirke til wagnmakare och annan slögd. Blommar wid rätta sommarens början och frugtträdens utblomstring."

Ur Anwisning til Wäxtrikets Kännedom av C. F. Hoffberg (1792)