Blodtopp

Sanguisorba officinalis L.

Blodtopp Læge-Kvæsurt Punaluppio Blóðkollur Great Burnet Großer Wiesenkopf

Beskrivning. Blodtopp är en flerårig ört som kan bli upp till åtta decimeter hög och som har upprätt stjälk och toppställda, mörkröda huvudlika blomax. Bladen är parbladiga med fyra till fem par småblad och ett uddblad. Småbladen är vasst sågtandade. Blodtopp blommar i juli-augusti. Blommorna saknar kronblad men har fyra mörkt röda foderblad. Alla blommor är tvåkönade med fyra ståndare och ett stift. Frukten är torr, nötlik och enfröig, den är fyrkantig och vingkantad med slät yta.
Blodtopp liknar pimpinell (S. minor), men den senare har grönaktiga, mestadels enkönade blommor som antingen har talrika ståndare eller två till tre stift, dessutom har dess frukter med nätmönstrad yta.

Utbredning. Blodtopp förekommer sparsamt på östra Gotland, den växer på fuktig ängsmark. Första fynduppgift är från Gotland och publicerades av Linné år 1741 i Kongliga Swenska Wetenskapsacademiens Handlingar (Nordstedt 1920). Fyndet omtalas i artikeln Samling af Et Hundrade Wäxter upfundne på Gothland, Öland och Småland och Linné skriver att den "Wäxer på Sidlänte ängar wid Östergarns och Ahlskogs Kyrkor på Gotland. Ei eller hade någon förmodat få se at denna wäxt, som endast beprydt wåra trägårdar, skolat wara et ogräs i Sverige".

Användning. Blodtopp är en gammal medicinalväxt och den omtalas som odlad redan av Linné. Den odlas ibland i kryddträdgårdar.

Etymologi. Artnamnet officinalis kommer av latinets officina (verkstad, apotek) och syftar på artens användning som läkeväxt.

Referenser

"Mörkbruna blomax, rödbruna bladskaft och talrika, pariga småblad utmärka Blodtoppen, och liknar den till sitt allmänna utseende något Pimpernellen...
...Den var förr officinell, d. v. s. roten brukades i medicinen och fanns på apoteken."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)