Rosa L.

Rosor

Beskrivning. Lövfällande buskar. Stammar mer eller mindre tätt klädda med välutvecklade taggar från barkens ytterskikt. Taggar smala och raka eller krokiga från bred bas. Blad parbladiga med uddblad, småblad sågade, med varierande hårighet, ofta körtelhåriga. Stipler välutvecklade. Blommor tvåkönade, ensamma eller få tillsammans. Foderblad fem, ofta flikiga. Kronblad fem, mörkt till ljust rosa eller vita. Ståndare talrika, gula. Fruktämnen talrika, fria, inneslutna i den urnlika blomaxeln (nyponet). Stift ett från varje fruktämne, utskjutande ur nyponets mynning. Blomaxeln bildar en svart eller vanligen röd urnlik skenfrukt (nypon), inneslutande ett stort antal av de egentliga frukterna. Frukt en nöt.
Kromosomtal varierande, till exempel 2n=14 (kanelros), 2n=28 (pimpinellros, hartsros), 2n=35 (äppelros, stenros, nyponros), 2n=56 (finnros).

Övrigt. Rosor uppvisar en betydande variation i utseende och det var länge svårt att förstå artgränserna. Släktet var tidigare ett systematiskt moras med mängder av urskiljda arter, underarter, varieteter och formserier. Det har dock visat sig att flera rosarter har en mycket speciell typ av nedärvning av arvsanlagen, vilket är förklaringen till den stora variationsrikedomen. Detta har lett till att man numera erkänner ett fåtal arter inom det som tidigare var nyponros-stenros komplexet.

Användning. Rosor har under lång tid odlats som prydnadsbuskar. Flera arter och korsningar har från odling i relativt sen tid spritt sig från odling. Rosor är för det mesta långlivade och de ursprungligen odlade arterna kan ofta bilda livskraftiga populationer. Ett antal hybrider har kan också påträffas i naturen. Av de exotiska rosor som anses vara nyinkomna i vårt land hör främst bergros (R. pendulina), carolinaros (R. carolina), dockros (R. nitida), glansros (R. virginiana), gul pimpinellros (R. x harisonii), japansk klätterros (R. multiflora), kalifornisk ros (R. californica), kinesisk gulros (R. hugonis), turkisk gulros (R. foetida) och vingros (R. sericea var. pteracantha). Ett antal ursprungligen odlade rosor har sedan lång tid varit etablerade i landet, hit hör vit törnros (R. x alba), centifolieros (R. x centifolia), damascenerros (R. x damascena), kyrkogårdsros (R. x francofurtana), provinsros (R. gallica), daggros (R. glauca), kamtjatkaros (R. x kamtchatica), nordisk ros (R. x suinonum) och bukettros (R. majalis 'Foecundissima') som är en namnsort av kanelros (R. majalis).
Rosor används också för framställning av rosenolja till parfymindustrin och av de C-vitaminrika nyponen görs nyponsoppa.

Etymologi. Namnet Rosa användes för ros redan av Plautus.

Släktet har omkring 100 arter. I Sverige förekommer ett drygt tiotal arter som bofasta, men flera av de odlade arterna och hybriderna kan påträffas som tillfälligt förvildade.

Arter:
daggros (R. glauca)
filtros (R. tomentosa)
finnros (R. acicularis)
flikros (R. obtusifolia)
hartsros (R. villosa)
japansk klätterros (R. multiflora)
kanelros (R. majalis)
luddros (R. sherardii)
nyponros (R. dumalis)
pimpinellros (R. pimpinellifolia)
ryssros (R. jundzillii)
stenros (R. canina)
vresros (R. rugosa)
västkustros (R. elliptica)
åkerros (R. agrestis)
äppelros (R. rubiginosa)

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning