Hartsros

Rosa villosa L.

Vetenskapliga synonym: R. mollis Sm., R. villosa auct. (ssp. mollis), R. pomifera Herrm., R. villosa L. var. pomifera (Herrm.) Desv. (ssp. villosa)
Svenska synonym: plommonros, holländska nypon (ssp. villosa)

Bustnype Spansk Hyben-Rose (ssp. villosa), Blød Filt-Rose (ssp. mollis) Iharuusu (ssp. mollis) Soft Downy-rose (ssp. mollis) Apfel-Rose

Beskrivning. Hartsros är en buske med gråaktiga blad och grova vedartade stammar med raka eller svagt böjda taggar. Årsskotten har få raka taggar. Alla växtens delar är klädda med mer eller mindre korta körtelhår som avger en aromatisk hartsliknande lukt då de berörs. Bladen har två till tre bladpar med vasst dubbelsågade småblad som är gråludna på både över- och undersidan. Hartsros blommar i juni-juli, blommorna är kortskaftade med flikiga foderblad som vanligen är tydligt rödprickiga av korta körtelhår. Kronbladen är stora och oftast mättat rosa. Nyponen är runda, längre än sina korta skaft, mjuka och ofta klädda med långa körtelhår, samt i spetsen med uppåtriktade kvarsittande foderblad. Hartsros har två underarter, huvudunderarten plommonros (ssp. villosa) har gröna årsskott, blad med smalare och blågröna småblad som luktar frukt, samt större nypon. Underarten hartsros (ssp. mollis) har blådaggiga årsskott, blad med rundare grågröna småblad och mindre nypon.
Hartsros kan förväxlas med luddros (R. sherardii), men den senare har taggigare årsskott och mindre nypon, som är kortare än skaftet.

Utbredning. Hartsros (ssp. mollis) är inhemsk och vanlig i södra och mellersta Sverige, men förekommer sparsamt norrut till Jämtland. Den växer i hagmarker, skogsbryn och vägkanter. Huvudunderarten plommonros (ssp. villosa) är ursprungligen odlad och förekommer i Sydsverige som förvildad eller kvarstående efter odling. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Hortus botanicus år 1685 (Nordstedt 1920).

Användning. Om huvudunderarten plommonros (ssp. villosa) skriver Nyman (1868) att den odlas i trädgårdar under namnet "Äpelnypon" eller "Hollänska Nypon", och att den ger "de bästa och största nyponen, hvilka äro ganska goda till soppor, gröt, kakor m. m.".

Etymologi. Artnamnet villosa betyder luden och syftar på bladens behåring.

Referenser

"Är tämmeligen allmän i Skåne, finnes äfwen i Södermanland och flerstädes. Den wilda är nog liten och har äfwen små och hårda Njupon, hwarföre de icke efterfrågas, men man har en odlad förändring deraf, som under namn af Holländska Njupon planteras på många ställen för dess stora och köttfulla Njupon, hwilka nyttjas torrkade til soppor, Cremer, Njupongröt med malne Risgryn, äfwen färska syltade. De äro till desse bruk ganska goda, och förslagsammare än de ordinarie Njupon, men gifwa icke aldeles samma smak."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)