|
Beskrivning. Vresros är en storvuxen, rikt grenig buske med
tätt och vasst taggig stam med en blandning av både korta och långa taggar.
Taggarna är raka och som unga korthåriga.
Arten skjuter talrika rotskott och bildar med tiden nästan
ogenomträngliga snår. Bladen är blankt mörkgröna med ganska kraftiga
grovt nerviga, rynkiga småblad, de är kala på ovansidan och täthåriga
på undersidan. Vresros blommar från juni till september. Blommorna är stora och väldoftande, ungefär
fem centimeter i diameter och har mörkt rosa eller ibland vita, något rynkiga kronblad
och hela, oflikade foderblad.
Nyponen är röda och något tillplattade, med mjukt köttig, nästan saftig vägg.
Frukterna i nyponen är ganska stora och har en tjock vägg bestående av
runda luftfyllda håligheter, som dock endast syns i stark förstoring.
Denna luftfyllda vävnad gör att frukterna flyter bättre och
kan spridas med vatten.
Vresros känns lätt igen på sina stora blommor, mjuka och tillplattade nypon
och kraftiga, blankt mörkgröna bladverk.
Utbredning. Vresros kommer ursprungligen från Östasien
och Japan, varifrån den införts som prydnadsväxt. I Japan växer arten
på sandiga havsstränder och den har planterats som sandbindare i Sverige.
Vresros trivs förträffligt på våra havsstränder och har
på flera håll blivit så talrik att den tränger ut den inhemska
floran. Frukterna äts och sprids av fåglar och sprids också lätt
med vatten.
Första fynduppgift som förvildad är från Lidingö 1927 och som
naturaliserad på sanddyner från Höka i Halland 1928 (Hylander 1971).
Användning. Vresros odlas ofta som prydnadsväxt eller häckväxt
i trädgårdar och parker. Odlade sorter har ofta vita blommor och även sorter med fyllda blommor
förekommer.
Etymologi. Artnamnet rugosa kommer av latinets rugosus
(rynkig) och syftar på bladens rynkiga yta.
|
Familj: Rosaceae
Släkte: Rosa
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|